Samla ansvaret för statens bankkrisbefogenheter

Pressmeddelande 31 oktober 2014

Den myndighet som ska hantera banker i kris bör också ges alla tillhörande planerings- och beredskapsbefogenheter. Ett samlat ansvar ger staten bättre förutsättningar att kunna hantera framtida kriser med minsta möjliga konsekvenser för skattebetalarna och samhällsekonomin. Det skriver Riksgälden i sitt remissvar på Finanskriskommitténs slutbetänkande.

Riksgälden välkomnar kommitténs förslag till en ny svensk krishanteringsordning. Att staten får instrument för att låta aktieägare och finansiärer bära förluster i krisdrabbade banker minskar risken för att skattebetalarna ska behöva stå för kostnaderna för framtida finanskriser. Det skapar i sin tur förutsättningar för ett stabilare och bättre fungerande finansiellt system.

Det EU-direktiv som ligger till grund för kommitténs förslag ger medlemsstaterna begränsade möjligheter att anpassa lagstiftningen till nationella förutsättningar. I de delar vägval finns att göra anser Riksgälden att kommittén överlag har gjort rimliga avvägningar.

I motsats till kommittén anser dock Riksgälden att alla planerings- och beredskapsbefogenheter bör tilldelas den myndighet som ansvarar för själva krishanteringen (resolution). Befogenheterna innefattar exempelvis att fatta beslut om minimikrav för nedskrivningsbara skulder och ingripanden för att undanröja hinder mot resolution.

– För att den myndighet som ansvarar för krishanteringen ska kunna göra ett så bra jobb som möjligt i skarpt läge måste den också ha de befogenheter som ingår i planeringsstadiet, säger Hans Lindblad, riksgäldsdirektör. Det är olämpligt att en myndighet tvingas bära ansvar och utvärderas för en annan myndighets åtgärder. Det försvårar det samlade arbetet och gör ansvarsutkrävandet otydligt, vilket är särskilt olyckligt eftersom konsekvenserna av ineffektiv krishantering kan bli betydande både för samhällsekonomin och enskilda.

Riksgäldens remissvar på Resolution – en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52), pdf

Kontakt
Linda Wik, pressansvarig, 08 613 46 18

Bakgrund
Under våren 2014 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (2014/59/EU) om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag (resolutionsdirektivet). Direktivet reglerar bland annat hur krisdrabbade kreditinstitut och värdepappersföretag ska kunna hanteras genom ett nytt förfarande kallat resolution. Direktivet innehåller även bestämmelser om att ansvariga myndigheter ska upprätta planer för hur krishanteringen ska genomföras (resolutionsplaner). I juli lämnade Finanskriskommittén sitt slutbetänkande "Resolution – en ny metod för att hantera banker i kris" (SOU 2014:52). I betänkandet föreslår kommittén hur resolutionsdirektivet ska implementeras i Sverige, bland annat genom en ny lag om resolution och en ny lag om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut. Kommittén föreslår även att Riksgälden bör tilldelas huvudelen av de uppgifter som följer av direktivet.