Hur stabilt är det finansiella systemet i Sverige?

Nyhet 28 januari 2020

Risktagandet i ekonomin har ökat och vi måste slå vakt om de skyddsvallar som byggts upp mot finansiella kriser. Det sa riksgäldsdirektör Hans Lindblad i en utfrågning i finansutskottet i dag.

Efter en längre tid med låga räntor i Sverige och i omvärlden har risktagandet i ekonomin ökat och det finns en risk att nya obalanser byggs upp. En ökad komplexitet i den finansiella sektorn, i kombination med ett försämrat säkerhetsläge, skapar ökade behov av samordning och motståndskraft.

Under 2020 ska EU:s reviderade Bankpaket implementeras i svensk rätt. Bankpaketet innehåller bland annat uppdateringar av det ramverk som reglerar hur hanteringen av banker i kris ska gå till (resolution). Riksgälden tar årligen fram planer för hur svensk banker och institut ska hanteras i händelse av en finansiell kris. När dagens regler nu ska anpassas till de reviderade EU-reglerna behöver det ske på ett sätt som ger så hög grad av nationell flexibilitet som möjligt, så att dagens höga krav kan värnas.

Vi kan inte kosta på oss att sänka de skyddsvallar som vi byggt upp för att öka motståndskraften mot en finanskris. När regelverket nu uppdateras bör vi värna dagens höga krav – krav som gjort svenska banker både säkrare och mer lönsamma, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Ett antagonistiskt angrepp mot Sverige kan i dag ske genom ett cyberangrepp mot den finansiella sektorn eller mot sektorer som den finansiella sektorn är beroende av. Det innebär en ökad risk för finansiell instabilitet, vilket kräver samordning och motståndskraft.

– Finanssektorn är i stort behov av ett mer samlat och centraliserat arbete för cyberförsvar och jag välkomnar de steg som nu tas för att öka motståndskraften, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Ta del av Hans Lindblads presentation: Det aktuella stabilitetsläget