På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Bankernas uppfyllnad av krav på nedskrivningsbara skulder – kvartal ett 2020
Nyhet 28 maj 2020
Samtliga banker uppfyllde vid utgången av det första kvartalet sina krav på nedskrivningsbara skulder, så kallade MREL-krav. Det visar Riksgäldens nya kvartalsrapport som publiceras i dag.
Om en systemviktig bank eller ett institut hamnar i finansiell kris kan Riksgälden ta kontroll över institutet och genomföra krishanteringsåtgärder för att säkra den finansiella stabiliteten. Detta förfarande kallas resolution och syftar till att hantera en kris utan att staten behöver rädda institutet med skattemedel. Istället är det institutets aktieägare och investerare som ska ta kostnaden för krishanteringen.
Krav på en viss mängd kapital och skulder
Som ett led i att säkerställa att instituten har tillräckliga medel för att finansiera krishanteringen ställer Riksgälden krav på att instituten ska ha en viss mängd kapital och skulder som kan användas för att täcka förluster samt skrivas ned för att återställa kapitalet i en kris. Därför fattar Riksgälden årliga beslut om minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL).
Riksgälden publicerar kvartalsvis en uppföljning av hur instituten lever upp till dessa krav. Rapporten, som offentliggörs idag, redovisar uppfyllnaden per utgången av det första kvartalet 2020. Rapporten visar att samtliga systemviktiga institut levde upp till kraven.
Rapporten visar också att samtliga institut hade tillräcklig mängd skulder för att uppfylla den skuldandelsprincip som Riksgälden tillämpar.
Enligt principen om efterställdhet ska dessa skulder från och med den 1 januari 2024 bestå av en särskild fordringsklass, så kallade efterställda skulder. Den 7 april kommunicerade Riksgälden att slutdatum för uppfyllnad av efterställdhetsprincipen har senarelagts från den 1 januari 2022 till den 1 januari 2024 för att underlätta för bankerna att stötta kreditförsörjningen i ekonomin till följd av coronapandemin. Rapporten visar att de systemviktiga instituten per den 31 mars 2020 hade emitterat efterställda skulder till ett värde om cirka 63 miljarder svenska kronor, vilket motsvarade cirka 20,6 procent av det totala emissionsbehovet.
Läs rapporten: Svenska bankers krisberedskap, Q1 2020
Fakta
Resolution – staten tar kontrollen
Resolution tillämpas för systemviktiga banker och andra institut. Riksgälden gör en årlig bedömning av vilka banker som är att betrakta som systemviktiga. Under tiden som resolutionsförfarandet pågår hålls banken öppen så att kunderna har tillgång till sina konton och övriga tjänster precis som vanligt.
Läs mer om planering inför resolution
Insättningsgarantin gäller alltid
Skyddet för insättare är detsamma oavsett om institutet försätts i konkurs eller i resolution.
Vad är MREL?
För att Riksgälden ska kunna genomföra resolution måste banken eller institutet ha tillräckligt med kapital och skulder som kan användas för att skrivas ned eller omvandlas till kapital. Därför fattar Riksgälden beslut om ett minimikrav på nedskrivningsbara skulder för varje bank och institut som bedöms som systemviktigt.
Kravet på nedskrivningsbara skulder benämns ofta med den engelska förkortningen MREL. Det står för Minimum Requirement for Own Funds and Eligible Liabilities.
Syftet med MREL är att säkerställa att det finns tillräckligt med kapital och skulder som går att skriva ner eller omvandla till kapital om ett institut hamnar i kris. På så vis kan staten agera snabbt och hålla i gång bankens eller institutets kritiska verksamheter utan att använda skattepengar. Kravet bidrar också till att göra det tydligt vilka långivare som i första hand får bära kostnaderna för krishanteringen.
I november 2019 började Riksgälden publicera respektive instituts uppfyllnad av sina minimikrav för nedskrivningsbara skulder (MREL).