Riksgälden förlänger infasning av efterställdhet för att stötta kreditförsörjningen

Nyhet 7 april 2020

Riksgälden har beslutat att med omedelbar verkan förlänga infasningsperioden för bankerna att uppfylla MREL med kapitalbas och efterställda skulder till 2024 (från 2022). Åtgärden vidtas för att underlätta för bankerna att stötta kreditförsörjningen till företag och hushåll under den svåra ekonomiska situation som råder till följd av coronapandemin.

Vi genomför den här förändringen för att underlätta för bankerna att stötta kreditförsörjningen i ekonomin i detta allvarliga läge, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Nya krav ska uppfyllas 2024

I samband med att minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL) infördes beslutade Riksgälden att kravet ska uppfyllas helt med kapitalbas och efterställda skulder (efterställdhetsprincipen) senast den 1 januari 2022. Beslutet utgick från den internationella standard som antogs av G-20 organet FSB 2015 och som 2019 införlivades inom EU genom ändringar i ett antal EU-förordningar och EU-direktiv, det så kallade bankpaketet. Bankpaketet innebär bland annat att det införs krav på efterställning för banker inom EU. Kraven ska vara uppfyllda senast den 1 januari 2024. Genomförandet av bankpaketet i svensk rätt pågår. De nya reglerna ska träda ikraft den 28 december 2020.

Till följd av den situation som har uppstått med anledning av coronapandemin beslutar Riksgälden att förlänga infasningen till 2024. Det innebär att svenska banker kan anpassa sig till kraven under en längre tidsperiod och att utgivning av efterställda skulder inte behöver ske så länge oron till följd av coronaviruset pågår. På detta sätt underlättas bankernas finansieringssituation och därmed också deras förmåga att stötta kreditförsörjningen till företag och hushåll.

Riksgälden förväntar sig att bankernas utgivning av efterställda skulder återupptas när förhållandena normaliseras och att anpassning mot kraven då fortsatt sker i en rimlig takt. I samband med att de nya reglerna färdigställs avser Riksgälden återkomma med närmare besked om infasningen fram till 1 januari 2024.

Kontakt

Pressfunktionen, 08 613 47 01

 

Fakta – vad är MREL?

För att Riksgälden ska kunna genomföra resolution måste banken eller institutet ha tillräckligt med kapital och skulder som kan användas för att skrivas ned eller omvandlas till kapital. Därför fattar Riksgälden beslut om ett minimikrav på nedskrivningsbara skulder för varje bank och institut som bedöms som systemviktigt.

Kravet på nedskrivningsbara skulder benämns ofta med den engelska förkortningen MREL. Det står för Minimum Requirement for Own Funds and Eligible Liabilities.

Syftet med MREL är att säkerställa att det finns tillräckligt med kapital och skulder som går att skriva ner eller omvandla till kapital om ett institut hamnar i kris. På så vis kan staten agera snabbt och hålla i gång bankens eller institutets kritiska verksamheter utan att använda skattepengar. Kravet bidrar också till att göra det tydligt vilka långivare som i första hand får bära kostnaderna för krishanteringen.

I november 2019 började Riksgälden publicera respektive instituts uppfyllnad av sina minimikrav för nedskrivningsbara skulder (MREL).

Läs mer om MREL

Läs vanliga frågor och svar om MREL