På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Varför har man en statsskuld?
Nyhet 28 september 2018
Riksgäldsdirektör Hans Lindblad talade om Sveriges ekonomi och statsskulden på ett konjunkturseminarium som arrangerades av Statistiska centralbyrån (SCB). Det är naturligt för ett land som Sverige att ha en statsskuld, sade han.
Hans Lindblad konstaterade att Sveriges nuvarande nivå på statsskulden är välavvägd.
– Det är av avgörande betydelse att statsskulden inte är för hög. Men det är förknippat med vissa problem att ha en för låg statsskuld, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.
Statsskulden fungerar som stötdämpare i ekonomin. Exempelvis parerar statsskulden upp- och nedgångar i konjunkturen och möjliggör stabila skattesatser och därmed bättre effektivitet. En statsskuld är också en förutsättning för att det ska finnas en välfungerande marknad för statsobligationer, som är en förutsättning för att staten ska kunna låna till rimliga kostnader, sade han.
Ett minskat utbud av statsobligationer, till följd av de senaste årens starka statsfinanser, har bidragit till försämrad likviditet på statsobligationsmarknaden.
De senaste åren har man också kunnat notera stora kassaöverskott för staten. En bidragande orsak till detta är att företag och privatpersoner gjort överinsättningar på sina skattekonton, som gett en bättre inlåningsränta än vad bankerna kunnat erbjuda. Placeringar på skattekontot innebär en dyr upplåning för staten. Enligt Riksgäldens beräkningar medför detta en merkostnad för staten på sammanlagt cirka 1,7 miljarder kronor 2015–2019.