Riksgälden beslutar om ny tillämpning av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL)

Read in English

Pressmeddelande 18 oktober 2021

I dag publicerar Riksgälden sin policy för hur kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) ska tillämpas för banker och andra institut, den så kallade MREL-policyn.

Policyn är oförändrad i förhållande till det förslag som remitterades den 2 juli. Riksgäldens överväganden och ställningstaganden framgår av en tillhörande beslutspromemoria.

– Genom policyn säkerställer Riksgälden fortsatt att det finns tillräckligt med kapital och skulder som kan skrivas ned eller konverteras för att kunna återställa livskraften i en bank som hamnat i kris. På så sätt värnas den finansiella stabiliteten, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

MREL-policyn bygger på nya regler i EU:s krishanteringsregelverk som har införlivats i lagen (2015:1016) om resolution (LOR). Riksgäldens beslut om MREL sker enskilt för varje bank utifrån de ramar som ges i LOR. Lagen ger Riksgälden utrymme att ta ställning till vissa aspekter rörande kravens omfattning, storlek och uppfyllnad.

Riksgäldens ställningstaganden har gjorts med utgångspunkt i ett antal principer. Dessa är att MREL ska säkerställa att det finns tillräcklig kapacitet att återkapitalisera en fallerande bank, att tillämpningen av MREL bör vara transparent och lättbegriplig, att MREL bör vara riskbaserat samt att MREL bör beräknas och uppfyllas på samma sätt för banker med liknande resolutionsstrategier.

Riksgäldens ställningstaganden innebär att Riksgälden avser att tillämpa:

  • ett marknadsförtroendebelopp i MREL. Beloppet uppgår till regelverkets grundbelopp, det vill säga det kombinerade buffertkravet exklusive kontracykliskt buffertkrav, samt företagens pelare 2-vägledning.
  • det så kallade alternativa delkravet för efterställning för samtliga resolutionsenheter (det vill säga de systemviktiga banker som Riksgälden planerar ska försättas i resolution i händelse av fallissemang).
  • interna MREL-krav för dotterföretag till resolutionsenheter.
  • en linjär infasning av MREL och efterställningskrav från den målnivå som gäller från och med 1 januari 2022 till den slutliga nivå som gäller från och med 1 januari 2024. Målnivån för MREL utgår från befintliga krav och målnivån för efterställning utgår från de miniminivåer som börjar gälla den 1 januari 2022.

Beslutspromemorian och MREL-policyn ersätter Riksgäldens tidigare ställningstaganden om MREL. MREL-policyn kan komma att uppdateras över tid i den mån kompletteringar blir nödvändiga.

MREL-policy: Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL)

Se även beslutspromemorian

Fakta om MREL

Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) är ett krav som säkerställer att banker och andra institut har tillräckligt med kapital och skulder som kan skrivas ned eller konverteras i händelse av att institutet hamnar i kris och behöver hanteras genom resolution. Kravet beslutas av Riksgälden som är svensk resolutionsmyndighet.

Kontakt

Riksgäldens pressfunktion: 08-613 47 01, press@riksgalden.se