Överskott för staten i maj 2020

Pressmeddelande 5 juni 2020

Statens betalningar resulterade i ett överskott på 10,2 miljarder kronor i maj. Riksgäldens prognos var ett underskott på 17,4 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på högre skatteinkomster än beräknat.

Det primära saldot blev 22,8 miljarder kronor högre än prognosticerat. Det beror främst på att skatteinkomsterna blev cirka 25 miljarder högre än väntat. Inbetalningarna av skatt var högre och utbetalningarna från skattekontot var lägre, i ungefär lika hög grad. Riksgälden har ännu inte tillräckligt med information för att kunna analysera vad avvikelsen beror på. Men troligen rör det sig åtminstone delvis om en överskattning av effekten av anstånd på skattekontot.

Utbetalningarna från Tillväxtverket var ungefär 3 miljarder kronor högre än beräknat till följd av högre utbetalningar av permitteringsstöd än väntat. Därutöver var utbetalningarna från bland annat Kammarkollegiet samt avgiften till EU högre än prognosticerat.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 3,9 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på lägre utlåning till Trafikverket och Svenska kraftnät samt högre inlåning av medel gällande insättningsgarantin.

Räntebetalningarna på statsskulden var 0,9 miljarder kronor lägre än prognos.

För tolvmånadersperioden till och med maj 2020 visade statens betalningar ett underskott på 26,4 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 129 miljarder kronor i slutet av maj.

Utfallet för juni 2020 publiceras den 7 juli, kl. 09.30. 

Kontakt

Pressfunktionen, 08 613 47 01

Statens budgetsaldo och nettolånebehov¹ (miljoner kronor)
1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.
2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos   maj 2020).
3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster.
4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen   påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.
 Utfall majPrognos majDifferens majAck. diff.2Utfall 12-mån
Budgetsaldo 10 220 -17 400 27 620 27 620 -26 350
Nettolånebehov -10 220 17 400 -27 620 -27 620 26 350
Primärt saldo3 -10 801 12 029 -22 830 -22 830 38 742
Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 -358 3 523 -3 881 -3 881 -31 560
Räntor på statsskulden 939 1 848 -909 -909 19 168
  - Ränta på lån i svenska kronor 826 1 463 -636 -636 13 698
  - Ränta på lån i utländsk valuta -48 -29 -19 -19 -540
  - Realiserade valutakursdifferenser 162 415 -253 -253 6 010

Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden

Rapport: Sveriges statsskuld maj 2020

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik. 

Presskontakt

Mats Lilja, pressansvarig

Riksgäldens verksamhet ska präglas av en öppenhet gentemot allmänheten och media. Rätten till insyn i myndigheters verksamhet är en grundsten i den svenska demokratin.

Vår pressfunktion hjälper dig att komma i kontakt med rätt person så att du snabbt och enkelt får svar på dina frågor. Pressfunktionen kan också förse dig med material, besvara övergripande frågor om vår verksamhet och kommande publiceringar.

Mats Lilja, pressansvarig
Presstelefon (bevakas kontorstid): 08-613 47 01, mobil 0721-561 527
E-post: Mats Lilja