På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Överskott för staten i januari
Pressmeddelande 7 februari 2019
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 8,7 miljarder kronor i januari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 8,3 miljarder kronor. Ett högre primärt saldo än prognos motverkades av högre nettoutlåning till myndigheter och högre räntor på statsskulden.
Det primära saldot som består av skillnaden mellan statens inkomster och utgifter blev högre än i prognos. Det förklaras av högre kompletteringsinbetalningar som bidrog till att skatterna blev cirka 3 miljarder kronor högre och av en licensförsäljning som ökade Post- och telestyrelsens inkomster med 2,5 miljarder kronor. Samtidigt blev myndigheternas utgifter högre, bland annat på grund av högre utgifter för SIDA, universitet och högskolor och Skolverket.
Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 0,7 miljarder kronor högre än beräknat. Det berodde främst på minskad inlåning från bland andra Kärnavfallsfonden och Pensionsmyndigheten.
Räntebetalningarna på statsskulden var 0,4 miljarder kronor högre än beräknat.
För tolvmånadersperioden till och med januari 2019 visade statens betalningar ett överskott på 88,7 miljarder kronor.
Statsskulden uppgick till 1 205 miljarder kronor i slutet av januari.
Utfallet för februari 2019 publiceras den 7 mars, kl. 09.30.
Nya prognoser för 2019 och 2020 publiceras den 20 februari, kl. 09.30.
Kontakt
Lina Majtorp, ekonom, 08 613 46 76
Pressfunktionen, 08 613 47 01
| ¹ Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. | |||||
| ² Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (oktober 2018). | |||||
| ³ Nettot av statens primära utgifter och inkomster. | |||||
| 4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. | |||||
| Utfall jan. | Prognos jan. | Diff. jan. | Ack. diff.² | Utfall 12-mån | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettolånebehov | -8 712 | -8 332 | -380 | 15 333 | -88 720 |
| Primärt saldo³ | -6 353 | -4 946 | -1 407 | 11 331 | -101 543 |
| Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 | -1 567 | -2 230 | 663 | 3 468 | -1 152 |
| Räntor på statsskulden | -792 | -1 156 | 364 | 534 | 13 975 |
| - Ränta på lån i svenska kronor | -825 | -1 070 | 245 | 537 | 13 298 |
| - Ränta på lån i utländsk valuta | -41 | -42 | 1 | -16 | -409 |
| - Realiserade valutakursdifferenser | 74 | -44 | 118 | 13 | 1 086 |
Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden.
Rapport Sveriges statsskuld januari 2019
Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.