Överskott för staten i augusti

Pressmeddelande 7 september 2016

Statens betalningar resulterade i ett överskott på 26,9 miljarder kronor i augusti, att jämföra med Riksgäldens prognos som var 20,6 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på att skatteinkomsterna blev högre än prognos.

Skatteinkomsterna var knappt 4 miljarder kronor högre än beräknat, vilket främst förklaras av högre inbetalningar av kompletterande skatt.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 0,3 miljarder kronor högre än prognos.

Räntebetalningarna på statsskulden var 0,6 miljarder kronor lägre än prognos.

För tolvmånadersperioden till och med augusti 2016 visade statens betalningar ett överskott på 61,8 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 366 miljarder kronor i slutet av augusti.

Ackumulerad prognosdifferens juni­–augusti

Den ackumulerade prognosdifferensen sedan föregående prognos i juni uppgår till 13 miljarder kronor. Av det förklaras 9 miljarder kronor av högre skatteinkomster. De löpande debiteringarna av skatt avseende löner, konsumtion och bolagskatt har utvecklats ungefär som beräknat. I princip hela differensen kan i stället förklaras av högre inbetalningar av kompletterande skatt.

De första preliminära taxeringsuppgifterna för 2015 indikerar ett utfall som stämmer väl överens med Riksgäldens prognos. Det innebär att de större kompletteringsbetalningarna rimligen inte avser skatt för föregående år.

Riksgäldens tolkning är att det i stället till stor del handlar om att den nuvarande räntesättningen på skattekontot skapar incitament att tidigarelägga skatteinbetalningar. Det finns inga begränsningar i hur stora insättningar som får göras, vilket innebär att skattekontot även används som en sparform. Det medför att utfallen för skatteinkomsterna blir svårtolkade. Det är ovisst om eller när innestående medel på skattekontot kommer att debiteras.

Utfallet för september publiceras den 7 oktober, kl. 09.30. Den 26 oktober publicerar Riksgälden en ny prognos för svensk ekonomi, statsbudgeten och statens upplåning.

Kontakt

Tord Arvidsson, analytiker, 08 613 47 53
Robert Sennerdal, pressekreterare, 08 613 46 94

Statens nettolånebehov¹ (miljoner kronor)
1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.
2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (juni 2016).
3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster exklusive nettoutlåning till myndigheter.
 Utfall augPrognos augDiff. augAck. diff.2Utfall 12-mån
Nettolånebehov -26 874 -20 633 -6 241 -13 467 -61 746
Primärt lånebehov exkl. nettoutlåning3 -24 010 -18 078 -5 932 -13 539 -69 261
Nettoutlåning till myndigheter m.fl. -3 232 -3 542 310 796 -1 264
Räntor på statsskulden 368 987 -619 -724 8 779
  - Ränta på lån i svenska kronor 189 910 -721 -878 9 330
  - Ränta på lån i utländsk valuta 137 -1 138 186 448
  - Realiserade valutakursdifferenser 42 78 -36 -31 -1 000

Sveriges statsskuld augusti 2016, pdf

Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.