Besked om MREL-modell första kvartalet 2017

Pressmeddelande 10 november 2016

Riksgälden avser att publicera en besluts-PM om tillämpning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder (MREL) under första kvartalet 2017.

–Minimikravet syftar till att säkerställa att det går att hantera en krisdrabbad bank ordnat och utan kostnader för skattebetalarna, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Parallellt med Riksgäldens arbete att färdigställa MREL-modellen pågår en process inom EU med att genomföra det globalt överenskomna TLAC-ramverket. De krav som följer av TLAC har i grunden samma syfte som MREL. EU-kommissionen väntas presentera ett förslag innan årsskiftet. Det är oklart hur detta förslag och den vidare processen i EU kommer att påverka det svenska ramverkets utformning. Riksgälden vill därför avvakta förslaget innan vidare besked om MREL-modellen lämnas.

Riksgälden räknar med att kunna lämna ett besked om MREL-modellen tidigast under första kvartalet 2017. Vid samma tidpunkt avser Riksgälden även att ge besked om den fortsatta hanteringen av frågan om krav på efterställning av skulder som används för att uppfylla minimikravet.

Genom beskedet om MREL-modellen får berörda företag den information de behöver för att kunna beräkna och därmed kunna förbereda sig för de individuella minimikrav som Riksgälden kommer att fatta beslut om under 2017.

Riksgälden publicerade i april en remisspromemoria om tillämpning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder. Av promemorian framgår bland annat hur kravets storlek kommer att fastställas och hur företagen förväntas uppfylla kraven. Riksgälden aviserade även att det på sikt bör införas ett krav på att skulder som används för att uppfylla minimikravet ska vara efterställda. 

Sverige har sedan den 1 februari 2016 nya krishanteringsregler som innebär att staten genom Riksgälden kan ta kontroll över och hantera en krisdrabbad bank med ett förfarande som kallas resolution, om det krävs för att bevara den finansiella stabiliteten. I resolution är det i första hand aktieägare och långivare som ska bära bankens förluster, inte staten. Aktieägarna förlorar sitt kapital och skulder till långivarna skrivs ned på i princip samma sätt som i en konkurs, med vissa undantag. Skuldnedskrivning blir därmed det centrala verktyget för att hantera banker i kris.

För att det nya verktyget ska fungera måste bankerna alltid ha en viss mängd eget kapital och skulder av en viss typ som går att skriva ned för att absorbera förluster och återställa kapitalet. Införandet av kravet följer av EU:s krishanteringsdirektiv som genomförts i Sverige genom lagen om resolution. Riksgälden ska som resolutionsmyndighet besluta om utformningen av kravet.

Tillämpning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder

Kontakt

Robert Sennerdal, pressekreterare: 08 613 46 94