På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Riksgälden vill ha tydligare regler för valutareserven
Pressmeddelande 30 maj 2013
Reglerna för när och hur Riksbanken kan vända sig till Riksgälden för att förstärka valutareserven bör förtydligas och framgå i lag. Reglerna bör säga att Riksgälden ska återställa valutareserven när delar av den använts för utlåning. Det skriver Riksgälden i sitt remissvar till regeringen.
Riksgälden ställer sig därmed bakom huvuddragen i förslagen i utredningen Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9), dock utan att mer exakt ta ställning till vad som är en lämplig storlek på valutareserven.
Riksgälden konstaterar att utredningens förslag bygger på de etablerade principerna för hur staten förvaltar tillgångar och skulder. Principerna innebär bland annat att staten inte öronmärker medel annat än i undantagsfall och inte binder mer kapital än nödvändigt, vilket i slutändan gynnar skattebetalarna. Riksgälden anser också att det är viktigt att ramarna för Riksbankens balansräkning sätts genom beslut av riksdagen och anges i lag.
Riksgälden tillstyrker därför även utredningens förslag att Riksbankens finansiella oberoende stärks och säkerställs genom att banken garanteras ett lagfäst kostnadsfritt kapital. Kapitalet ska vara stort nog för att avkastningen med marginal ska täcka bankens löpande kostnader och det ska fyllas på vid behov.
Valutareserven bör fyllas på först när den använts
När och hur Riksbanken kan vända sig till Riksgälden för att förstärka valutareserven bör framgå i lag. Reglerna bör säga att Riksgälden ska återställa valutareservens storlek först när delar av valutareserven använts för utlåning. Det betyder att det inte ska vara möjligt för Riksbanken att ensidigt besluta att förstärka valutareserven genom lån från Riksgälden. Riksgäldens förmåga att låna utländsk valuta vid behov ger fullgod trygghet.
Samma ordning bör tillämpas för Sveriges lån till IMF. Det betyder att när IMF begär att Riksbanken ska betala ut medel ska Riksgälden låna upp motsvarande och föra över till Riksbanken. I dag tas lånen ur valutareserven, vilket minskar Riksbankens tillgång till utländsk valuta för andra ändamål.
Riksgälden konstaterar också att hanteringen av kostnaderna för Sveriges lån till IMF bör ses över. Nu täcks dessa via Riksbankens räntenetto. Detta överensstämmer inte med budgetlagens principer för hur statens kostnader ska redovisas.
Riksgäldens remissvar till utredningen Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning
För mer information:
Linda Rudberg, pressansvarig, 08 613 45 38