På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Statens betalningar gick jämnt upp i augusti
Pressmeddelande 5 september 2008
Nettot av statens betalningar i augusti blev 0,0 miljarder kronor. Riksgäldens prognos var ett underskott på 14,1 miljarder kronor.
Den huvudsakliga förklaringen till avvikelsen från vår prognos är att Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter blev 10,5 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror helt och hållet på myndigheternas repotransaktioner*. Övriga betalningar från myndigheter samt skattebetalningar utvecklades i stort sett som vår prognos.
Räntebetalningarna på statsskulden blev 1,5 miljarder kronor, vilket var 2,5 miljarder kronor lägre än prognos. Det förklaras av högre valutakursvinster än beräknat.
För tolvmånadersperioden från september 2007 till augusti 2008 var överskottet 148 miljarder kronor. Den 31 augusti var statsskulden 1 036 miljarder kronor.
Utfallet för september publiceras den 7 oktober 2008, kl. 9.30.
Revidering av månadsprognoserna för september och oktober
Vi reviderar våra prognoser för september och oktober eftersom försäljningen av Vasakronan blev klar tidigare och priset lägre än vi räknat med. Staten fick 24,6 miljarder kronor i betalning för Vasakronan den 1 september. I vår prognos från juni hade vi räknat med 30,0 miljarder kronor i oktober. Vi reviderar därför vår prognos för september från ett överskott på 34,9 miljarder kronor till ett överskott på 59,5 miljarder kronor och i oktober från ett överskott på 20,7 miljarder kronor till ett underskott på 9,3 miljarder kronor. Vi kommer att publicera nya årsprognoser för 2008 och 2009 den 4 november 2008.
Frågor besvaras av:
Tord Arvidsson, telefon 08 613 47 53
Tord Arvidsson, telefon 08 613 47 53
* Myndigheters repotransaktioner innebär att de säljer statspapper med återköpsavtal. De måste placera likviden på konto i Riksgälden, vilket innebär att vår inlåning ökar lika mycket. Om myndigheternas totala volym av repor förändras under månaden jämfört med föregående månadsskifte påverkar det utfallet av nettolånebehovet. Riksgälden gör prognoser på repotransaktionerna med den information vi har tillgänglig från myndigheterna. Prognoserna är däremot mycket osäkra eftersom myndigheterna kan ändra sina planer med kort varsel.