På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Lägre lånebehov och mindre obligationsemissioner
Pressmeddelande 23 februari 2005
Riksgäldskontoret räknar med att låna 38 miljarder kronor i år för att täcka statens budgetunderskott. Det är 8 miljarder mindre än i vår förra prognos. För tredje året i rad kommer statens budget att visa underskott. Men underskottet beräknas bli 15 miljarder kronor lägre än 2004.
Emissionerna av statsobligationer sänks från 3,5 till 2,5 miljarder kronor per auktion. Orsaken är delvis lägre lånebehov, men också att lägre marknadsräntor dragit upp durationen i skulden. Andelen lång upplåning måste därför minskas.
Lånebehovet
Statens lånebehov beräknas till 38 miljarder kronor i år. Det är en minskning med 8 miljarder jämfört med vår oktoberprognos. Förändringen beror framför allt på ökade skatteintäkter, lägre räntebetalningar samt att staten säljer aktier i Nordea i samband med deras återköpsprogram.
Lånebehovet beräknas minska med 15 miljarder kronor mellan 2004 och 2005. Minskningen mellan åren förklaras i huvudsak av att räntebetalningarna på statsskulden sjunker med nära 20 miljarder kronor. Nedgången beror främst på tillfälliga effekter från valutakursvinster på förfallande lån.
Vid utgången av 2005 beräknas statsskulden uppgå till 1 301 miljarder kronor. Det motsvarar ca 50 procent av bruttonationalprodukten.
Finansiering
Emissionsvolymerna i nominella statsobligationer sänks från 3,5 miljarder kronor till 2,5 miljarder kronor per auktion från och med auktionen den 9 mars. Sänkningen beror bl.a. på lägre nettolånebehov och att marknadsräntorna har fallit sedan den förra prognosen gjordes i oktober. Lägre räntor gör allt annat lika att skuldens duration ökar. Eftersom Riksgäldskontoret har ett mål för durationen, leder en räntenedgång till att en mindre andel av finansieringen kan täckas av obligationer. Även fördelningen mellan obligationer med kort och lång löptid kan behöva ändras.
Totalt beräknas obligationsupplåningen bli 62 miljarder kronor jämfört med 81 miljarder kronor i oktoberprognosen. Emissionerna i nominella statsobligationer kommer att fördelas jämnt mellan de två, fem- och tioåriga lånen.
Statsskuldväxelupplåningen ökar med 40 miljarder kronor jämfört med 2004, vilket är en marginell ökning jämfört med förra prognosen. Riksgäldskontoret räknar med att göra ränteswappar för ca 35 miljarder kronor under 2005.
Riksgäldskontoret bedömer att det finns förutsättningar att emittera realobligationer för i storleksordningen 15 miljarder kronor. Förra året emitterade vi för 18 miljarder kronor.
Riksgäldskontoret amorterar på valutaskulden med en årstakt på 25 miljarder kronor. Valutaupplåningen beräknas uppgå till 28 miljarder kronor under 2005.
För mer information kontakta:
Lars Hörngren, chefsekonom, tel: 08-613 47 36 om lånebehov
Charlotte Lundberg, chef Skuldförvaltning, tel: 08-613 46 47 om finansiering