Statsskulden fortsätter att öka

Pressmeddelande 25 februari 2004

Riksgäldskontorets reviderade prognos för lånebehovet 2004 pekar på ett underskott i statens betalningar på 68 miljarder kronor. Det är 12 miljarder mer än i oktoberprognosen. Det ökade lånebehovet beror främst på att skatteintäkterna förväntas utvecklas svagare än tidigare prognostiserat. Emissionsvolymerna i nominella statsobligationer blir tills vidare oförändrade 4 miljarder kronor per auktion. Statsskulden beräknas bli 1 301 miljarder kronor i slutet av 2004

Statens nettolånebehov 2004
Lånebehovet 2004 pekar på ett underskott i statens betalningar på 68 miljarder kronor, vilket är 12 miljarder kronor mer än i oktoberprognosen. Det större lånebehovet förklaras främst av mindre skatteinbetalningar. Lägre löneökningstakt och en svagare sysselsättning gör att de lönebaserade skatterna blir mindre än vad vi tidigare räknat med. Även fyllnads- och kvarskatteinbetalningarna har hittills varit mindre än väntat. Detta förväntas dock till viss del uppvägas av större inbetalningar senare i vår. Utbetalningarna för transfereringar och statlig konsumtion är relativt oförändrade jämfört med oktoberprognosen. Den svaga sysselsättningen gör dock att utbetalningarna av arbetslöshetsersättning blir större än beräknat.

Finansiering
Emissionsvolymerna i nominella statsobligationer behålls oförändrad på 4 miljarder per emissionstillfälle. En begränsad sänkning av emissionsvolymen kan bli aktuell i början av hösten. Emissionsvolymerna under hösten beror på utvecklingen under våren och den prognos för 2004 och 2005 som publiceras i juni.

En ny femårig statsobligation introduceras vid auktionen den 10 mars 2004. Den 1 september introduceras en ny tioårig statsobligation. Under året kommer emissionerna att fördelas relativt jämnt mellan de två-, fem-, tio- och sjuttonåriga lånen - med viss tonvikt på de tre längre löptiderna.

Riksgäldskontoret kommer att göra ränteswappar för ca 30 miljarder kronor i årstakt. Huvuddelen av dessa ersätter upplåning i statsskuldväxlar. Riksgäldskontoret amorterar på valutaskulden med en årstakt på 25 miljarder kronor. Valutaupplåningen beräknas i år uppgå till 11 miljarder kronor.

Efterfrågan på realobligationer har varit fortsatt god under året. Under 2003 emitterades realobligationer för knappt 20 miljarder kronor. Riksgäldskontoret bedömer att det finns förutsättningar att fortsätta emittera i ungefär samma takt.

Realobligationer - ett instrument för riskspridning
Realobligationer är främst känt som ett instrument som gör det möjligt att hantera inflationsrisk. Däremot är kunskapen om realobligationers portföljegenskaper inte lika utbredd. Det finns flera studier som behandlar detta gjorda på data från USA, Storbritannien och Frankrike. Riksgäldskontoret har gjort portföljberäkningar gjorda på svenska data. Resultatet visar att en portfölj med aktier och nominella obligationer som kompletteras med realobligationer ger högre avkastning vid samma risknivå som en portfölj med enbart aktier och nominella obligationer. Omvänt gäller att samma förväntade avkastning kan nås med ett lägre risktagande om man tar med realobligationer i portföljen. Det beror i första hand på att de är lågt korrelerade med andra tillgångsslag, vilket gör det möjligt att diversifiera bort risk.

Riksgäldskontoret har ett pressmöte i dag, den 25 februari, klockan 10.30 på Norrlandsgatan 15.

Frågor besvaras av:

Thomas Franzén, tfn 08-613 4651
Thomas Olofsson (finansiering), tfn 08-613 4782
Gunnar Forsling (lånebehov), tfn 08-613 4535

Statsupplåningsrapport 2004:1