Ökad statsskuld trots bättre tider

Pressmeddelande 16 juni 2004

Efter flera års försämring av statens finanser och ökat lånebehov pekar Riksgäldskontorets första prognos för 2005 på en viss förbättring. Lånebehovet under 2005 beräknas bli 43 miljarder kronor jämfört med 64 miljarder kronor i år.

Förbättringen beror dels på stigande skatteinkomster till följd av en starkare konjunkturutveckling, dels på lägre räntebetalningar på statsskulden. Nedgången i räntebetalningarna - från 49 miljarder kronor 2004 till 37 miljarder kronor 2005 - beror på valutakursvinster på förfallande dollarlån och är därmed till största delen tillfälliga.

Statsskulden kommer enligt Riksgäldskontorets prognoser vara 1 289 miljarder i slutet av 2004 och 1 332 miljarder kronor i slutet av 2005. Det motsvarar för båda åren ca 50 procent av bruttonationalprodukten.

Jämfört med Riksgäldskontorets lånebehovsprognos i februari har prognosen för 2004 sänkts med 4 miljarder kronor. Orsaken är främst att utdelningarna från statliga bolag under våren blivit större än väntat.

Finansiering
Emissionsvolymerna i nominella statsobligationer blir oförändrat 4 miljarder kronor per auktion. Riksgäldskontoret bedömer att realobligationer kan emitteras för 20 miljarder kronor i årstakt. Riksgäldskontoret amorterar på valutaskulden med 25 miljarder kronor per år. På grund av stora förfall i valutaskulden som måste refinansieras beräknas valutaupplåningen öka från 11 miljarder i år till 30 miljarder kronor under 2005.

En ny sjuårig realobligation med förfall 2012 kommer att introduceras under hösten 2005. Lånet introduceras med en emission och byten mot 3101.

Den 1 september introduceras en ny tioårig statsobligation med förfall den 12 augusti 2015. Under 2004 kommer emissionerna att fördelas relativt jämt mellan de två-, fem-, tio- och sextonåriga lånen. Under 2005 planeras emissioner ske främst i fem- och tioårsobligationer.

Riksgäldskontoret räknar med att göra ränteswappar för ca 30 miljarder kronor under 2004 och 2005. Under 2004 kommer ränteswapparna främst att ersätta upplåning med statsskuldsväxlar.

Lån med kreditrisk
I den nya rapporten Statsupplåning - prognos och analys 2004:2, som publiceras idag, pekar Riksgäldkontoret på behovet att tydligare reglera statens utlåning med kreditrisk. Den uppgår idag till drygt 170 miljarder kronor och är i princip oreglerad. Det kan leda till att staten ger lån på villkor som inte speglar statens risk. Bristen på regler skapar också oklarhet om hur framtida kreditförluster ska hanteras i statsbudgeten. Ska förlusterna belasta anslag under utgiftstaket i statsbudgeten eller inte?

En tydligare reglerad långivning, med krav på värdering och prissättning, är viktig för att riksdag och regering ska kunna jämföra kostnaden för långivning med kostnader för annan verksamhet som t.ex. rättsväsendet och utbildning.

Dessutom är det viktigt att statliga lån och statliga garantier behandlas på samma sätt eftersom staten i båda fallen tar samma risk. Trots detta är endast garantigivningen reglerad i budgetlagen.

Enligt garantimodellen ska de myndigheter som ställer ut statliga garantier värdera och prissätta risken. Avgiften ska betalas av det företag som får garantin, eller om riksdagen beslutar att subventionera avgiften, med pengar från statsbudgeten. Avgifterna kan också användas för att täcka kostnader för eventuella infrianden. Riksgäldskontoret föreslår motsvarande regler för lån med kreditrisk.

Finansdepartementet har nyligen förslagit ändringar i budgetlagen. Men förslaget saknar dock fortfarande regler för värdering och prissättning av lån med kreditrisk.

Nytt saldomål för statsbudgeten
Rapporten analyserar också det s.k. saldomålet, som innebär att de offentliga finanserna över en konjukturcykel ska ha ett överskott på 2-procent av BNP. Målet avser hela den offentliga sektorn, inklusive pensionssystemet. Däremot finns inget direkt mål för själva statsbudgeten. Nuvarande överskott i pensionssystemet, som är konstruerat för att klara framtida påfrestningar kan därmed dölja underskott i statsbudgeten. Det ger sken av att de offentliga finanserna är väl rustade när det i själva verket bara gäller pensionssystemet. Riksgäldskontoret förordar ett saldomål för enbart statens finansiella sparande. Det skulle öka möjligheten att rusta också statsfinanserna för framtida påfrestningar.

Riksgäldskontoret presenterar sin nya rapport Statsupplåning - prognos och analys vid ett pressmöte idag, den 16 juni 2004, kl. 10.30 på Norrlandsgatan 15, 8tr.

För mer information kontakta:

Erik Thedéen, biträdande riksgäldsdirektör, tel: 08-613 46 46.
Lars Hörngren, chefekonom, tel: 08-613 47 36.
Charlotte Lundberg, chef Skuldförvaltning, tel: 08-613 46 47.

Rapporten Statsupplåning - prognos och analys 2004:2 kan även beställas i tryckt form på tel: 08-613 46 55

Statsupplåningsrapport 2004:2