Fortsatta underskott i statsbudgeten

Pressmeddelande 27 oktober 2004

Riksgäldskontorets lånebehovsprognos för 2004 pekar på ett underskott på 57 miljarder kronor. För 2005 beräknas lånebehovet bli 46 miljarder kronor. Minskningen mellan åren förklaras i huvudsak av lägre räntebetalningar på statsskulden samt växande skattebaser. Emissionsvolymerna i nominella statsobligationer sänks från 4 till 3,5 miljarder per auktion under förutsättning att regeringen följer Riksgäldskontorets förslag att förkorta durationen från 2,7 till 2,5 år i sitt riktlinjebeslut.

Statens lånebehov

Jämfört med Riksgäldskontorets lånebehovsprognos i juni har prognosen för 2004 sänkts med 7 miljarder kronor. Det beror framför allt på att statens utbetalningar mellan juni och september varit lägre än beräknat.

Nästa år beräknas lånebehovet uppgå till 46 miljarder kronor. Det är 11 miljarder kronor lägre än i år. Att skillnaden inte blir större, trots att räntebetalningarna beräknas minska med 15 miljarder kronor och den starkare konjunkturen ger upphov till ökade skatteintäkter, beror i huvudsak på att regeringen föreslagit en rad skattesänkningar i budgetpropositionen. De minskade räntebetalningarna är en tillfällig effekt som beror på att staten realiserar stora valutakursvinster på förfallande valutalån.

Vid utgången av 2004 beräknas statsskulden uppgå till 1 276 miljarder kronor och vid utgången av 2005 till 1 322 miljarder kronor. Det motsvarar i båda fallen omkring 50 procent av bruttonationalprodukten.

Finansiering

Emissionsvolymerna i nominella statsobligationer sänks från 4 till 3,5 miljarder per emissionstillfälle från den 24 november 2004. Samtidigt ökar statsskuldväxelupplåningen.

Finansieringsprognosen förutsätter att regeringen beslutar att förkorta durationen från 2,7 till 2,5 år och att förkortningen sker gradvis under 2005, samt att valutaskulden amorteras med 25 miljarder kronor även 2005.

Under 2005 kommer emissionerna att fördelas mellan de två, fem- och tioåriga lånen - med tyngdpunkt på de längre löptiderna. Det sextonåriga lånet kommer att emitteras vid enstaka tillfällen.

Riksgäldskontoret ökar volymen ränteswappar från 30 till 35 miljarder kronor i årstakt 2005.

Bedömningen är att det finns förutsättningar att fortsätta emittera realobligationer motsvarande 20 miljarder kronor i årstakt.

Valutaupplåningen beräknas i år uppgå till 11 miljarder kronor. Under 2005 beräknas upplåningen öka till 28 miljarder kronor till följd av större förfall på valutaskulden.

Aktuellt

Rapporten innehåller också en sammanfattning av Riksgäldskontorets förslag till riktlinjer som lämnades till regeringen i september, samt en beskrivning av hur privatmarknadsupplåningen fungerar i Sverige och utomlands.

Riksgäldskontoret presenterar sin nya rapport Statsupplåning - prognos och analys vid ett pressmöte idag, den 27 oktober 2004, kl. 10.30 på Norrlandsgatan 15, 8tr.

För mer information kontakta:

Bo Lundgren, riksgäldsdirektör, tel: 08-613 46 51
Lånebehov och statsskuld: Sofia Olsson, utredare, tel:08-613 47 47
Finansiering: Charlotte Lundberg, chef Skuldförvaltning, tel: 08-613 46 47
Thomas Olofsson, Upplåningschef, tel: 08-613 47 82

Rapporten Statsupplåning - prognos och analys 2004:3 kan även beställas i tryckt form på tel: 08-613 46 55

Statsupplåningsrapport 2004:3