Ökade emissionsvolymer och sämre statsfinanser

Pressmeddelande 19 februari 2003

Den nya lånebehovsprognosen för 2003 pekar på en försämring av statsfinanserna på 15 miljarder kronor. Trots detta ligger prognosen för lånebehovet kvar på 26 miljarder kronor.

Försämringen uppvägs av lägre räntebetalningar, främst till följd av överkurser vid kommande obligationsemissioner. Rensat för överkuser uppgår lånebehovet till 35 miljarder kronor. Från mars ökar utbudet av nominella statsobligationer till 5 miljarder kronor per auktion.

Statens nettolånebehov 2003
Riksgäldskontorets lånebehovsprognos för 2003 pekar på ett underskott i statens betalningar på 26 miljarder kronor. Det är i princip oförändrat sedan föregående bedömning i oktober. Trots detta visar de underliggande komponenterna på en försämring av statsfinanserna. Försämringen uppvägs dock av lägre räntebetalningar, främst till följd av beräknade kursvinster vid kommande obligationsemissioner.

Det primära överskottet (dvs. budgetöverskottet exkl. statsskuldsräntorna) har reviderats ned med 15 miljarder kronor jämfört med oktoberprognosen och beräknas nu uppgå till 13 miljarder kronor. Huvudorsaken är att skatteinbetalningarna väntas bli lägre. Delvis beror detta på att kvar- och fyllnadsskatteinbetalningarna i februari var mindre än väntade.

Minskningen av det primära överskottet uppvägs av att räntebetalningarna på statsskulden väntas minska med 14 miljarder kronor. Denna minskning är dock till största del tillfällig och kommer under kommande år att leda till högre räntebetalningar. Bakgrunden är dels lägre räntenivå, dels att Riksgäldskontoret börjat emittera det blivande referenslånet 1041 (6,75 %, maj 2014) tidigare än beräknat. Eftersom det har högre kupongränta och längre löptid än det nuvarande referenslånet, är skillnaden mellan marknadspris och nominellt värde större. Denna skillnad kallas överkurs och räknas som en ränteinkomst för staten. Större överkurser leder därmed till lägre räntebetalningar.

Den aktuella lånebehovsprognosen är osäker. Utöver osäkerhet om utförsäljningsinkomster och kassamässiga utgiftsminskningar för att klara utgiftstaket, är räntebetalningarna mer svårbedömda än vanligt. Riksgäldskontoret överväger att introducera ett nytt obligationslån med en löptid längre än tio år. Ett sådant lån skulle få en kupongränta i nivå med marknadsräntan. Det skulle leda till lägre överkurser och därmed högre räntebetalningar än enligt nuvarande prognos.

Finansiering
Finansieringsbehovet i obligationer och utländsk valuta väntas bli 140 miljarder kronor, vilket är 10 miljarder mer än i oktoberprognosen. Emissionsvolymerna i nominella statsobligationer kommer att höjas med en halv miljard till 5 miljarder kronor per auktion från den 12 mars. Sammanlagt beräknas obligationsupplåningen bli 114 miljarder kronor.

Ett nytt obligationslån med en löptid längre än tio år kan bli aktuellt längre fram. Efterfrågan på ett sådant lån och eventuella förändringar av marknadsförutsättningarna vid ett eventuellt ja till medlemskap i valutaunionen är osäkerhetsfaktorer.

Mot bakgrund av den goda efterfrågan bedömer Riksgäldskontoret, liksom tidigare, att realobligationer för i storleksordningen 15 miljarder i årstakt kan emitteras. Auktionerna kommer att ske i de fyra utestående kuponglånen, företrädesvis i de tre längsta.

Riksgäldskontoret amorterar på valutaskulden med en årstakt på 25 miljarder kronor. Det innebär att valutaupplåningen till följd av omsättning av förfallande lån beräknas bli 21 miljarder kronor. Hälften av denna upplåning bedöms ske genom direkt valutaupplåning.

Om det blir ett ja till medlemskap i valutaunionen finns det argument för att dra ned amorteringstakten på valutaskulden. Detta innebär att valutaupplåningen skulle behöva öka.

Riksgäldskontoret räknar med att göra ränteswappar för ca 25 miljarder kronor i årstakt.

Statsskulden
Från och med 2003 mäts statsskulden med ett nytt och mer rättvisande mått. Enligt det nya måttet var statsskulden vid årsskiftet 1 204 miljarder kronor. För 2003 finns inga andra kända skuldpåverkande effekter än lånebehovet. Statsskulden beräknas därför öka med 26 miljarder kronor, för att i slutet av året uppgå till 1 230 miljarder kronor.

Frågor besvaras av:

Erik Thedéen, biträdande riksgäldsdirektör, telefon 08-613 46 46
Lars Hörngren, ang. lånebehov och statsskuld, telefon 08-613 47 36
Thomas Olofsson, ang. finansiering, telefon 08-613 47 82

Pressträff hålls i dag kl. 11.00 på Riksgäldskontoret, Norrlandsgatan 15, 8 tr.

Statsupplåningsrapport 2003:1