Mindre lånebehov än väntat i januari

Pressmeddelande 7 februari 2003

Statens betalningar under januari gav ett lånebehov på 32,0 miljarder kronor. Det ska jämföras med Riksgäldskontorets senaste prognos som pekade på ett lånebehov på 32,7 miljarder.

Det primära lånebehovet i januari var 2,6 miljarder kronor mindre än beräknat. Huvudorsaken var att utbetalningarna blev mindre än väntat bland annat för några av de myndigheter som hade oväntat stora utbetalningar i december. Samtidigt var skatteinbetalningarna något större än väntat.

Räntebetalningarna för statsskulden i januari var 1,8 miljarder kronor större än beräknat. Merparten av differensen kan hänföras till räntebetalningar på lån i utländsk valuta.

För tolvmånadersperioden t.o.m. januari uppgick lånebehovet till 35 miljarder kronor. Statsskulden var i slutet av januari 1 248 miljarder kronor.

Nytt mått på statsskulden

Regeringen har beslutat att statsskulden fr.o.m. 2003 ska mätas på ett mer rättvisande sätt. Det nya måttet bygger på att skulden beräknas inklusive derivatinstrument och att instrumenten värderas till nominellt slutvärde enligt samma principer som tillämpas inom EU. Ändringarna påverkar inte statens verkliga ekonomiska ställning utan gör endast att Riksgäldskontorets redovisning ger en bättre bild av statsskuldens storlek och sammansättning. Riksgäldskontoret tillämpar det nya måttet i sin officiella redovisning fr.o.m. årsskiftet.

En fördel med det nya måttet är att skulden officiellt redovisas inklusive derivat, t.ex. skuldbytesavtal (swappar) och valutaterminer. Det ger en mer rättvisande bild av skuldens sammansättning, eftersom stor del av valuta- skulden skapas med derivat. Riksgäldskontoret har sedan länge, vid sidan av det officiella skuldmåttet, presenterat skulden inklusive derivat.

Mått på skulden redovisad till nominellt slutvärde har inte rapporterats tidigare. Den ändringen påverkar i första hand värderingen av statsskuldväxlar och realobligationer. De har hittills redovisats till anskaffningsvärde, utan hänsyn till upplupen ränta eller inflationskompensation.

Den 31 december 2002 uppgick skulden mätt på det nya sättet (vit stapel i diagrammet) till 1 204,3 miljarder kronor. Det officiella måttet angav 1 160,3 miljarder. Ökningen på 44 miljarder beror dels på att derivaten innefattar orealiserade valutakursförluster, dels på att det nominella slutvärdet på statsskuldväxlar och realobligationer är större än anskaffningsvärdet.

Vid årsskiftet bestod statsskulden enligt det nya måttet av 56 procent nominell skuld, 31 procent valutaskuld och 13 procent real skuld. Enligt det gamla måttet var motsvarande andelar 70 procent nominell, 18 procent valuta och 12 procent realt. Skillnaderna beror nästan helt på att valutaskulden i det nya måttet även avspeglar statens valutaexponering via derivat, vilket är det relevanta från kostnads- och risksynpunkt.

Utfallet av statens lånebehov för februari publiceras den 6 mars 2003, kl. 9.30. En reviderad prognos för 2003 publiceras den 19 februari 2003, kl. 9.30.

För mer information:

Lars Hörngren 08-613 47 36
Peter Lundkvist 08-613 47 84

Mindre lånebehov än väntat i januari Läs Mindre lånebehov än väntat i januari, pdf (öppnas i nytt fönster)