Litet budgetöverskott 2002

Pressmeddelande 10 januari 2003

Statsbudgeten gav ett överskott på 1 miljard kronor under 2002, att jämföras med ett överskott på 39 miljarder 2001. Statsskulden uppgick vid årsskiftet till 1 160 miljarder kronor, vilket motsvarar 50 procent av BNP.

Riksgäldskontoret har inte i detalj analyserat utfallet, men det kan konstateras att det primära överskottet uppgick till 66 miljarder kronor, 52 miljarder mindre än 2001. Bland utbetalningarna var det främst pensioner och sjukförsäkringar som ökade mellan åren. Även andra socialförsäkringsbetalningar ökade. Därtill kommer ökade betalningar till kommuner, bl.a. för maxtaxan i barnomsorgen. Ett flertal myndigheter ökade också sina utbetalningar under året, t.ex. Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen och Vägverket.

Skatteinbetalningarna minskade med totalt 3,5 miljarder kronor mellan åren, trots att skattebaser som löneinkomster och privat konsumtion vuxit. Det beror bl.a. på att inkomstskatten sänkts. Vidare har icke preliminärdebiterade skatteinbetalningar, som t.ex. reavinstskatt och slutreglering av företagsskatter, minskat med 16 miljarder. Inbetalningar från förfallande bostadsobligationer minskade med 37 miljarder. Samtidigt tillkom en extra utdelning från Riksbanken på 20 miljarder kronor.

Räntebetalningarna på statsskulden fortsatte att minska. De uppgick till 65 miljarder kronor 2002, vilket är 16 miljarder lägre än året före. En orsak är att statsskulden under en följd av år minskat, en annan det lägre ränteläget. Dessutom var valutakursförlusterna mindre, bl.a. till följd av kronans förstärkning.

Statsskulden ökade marginellt

Statsskulden uppgick vid utgången av 2002 till 1 160 miljarder kronor, vilket motsvarar uppskattningsvis 50 procent av BNP. Det innebär att skulden ökade med 3,5 miljarder under 2002. Bakom den siffran döljer sig stora bruttoförändringar. Å ena sidan ökade skulden vid halvårsskiftet med närmare 40 miljarder i samband med att vissa myndigheters kontofordringar på Riksgäldskontoret, som inte ingår i statsskulden, omvandlades till statsobligationer. Å andra sidan har valutaskuldens värde minskat med uppskattningsvis 20 miljarder kronor till följd av att kronans värde gentemot andra valutor stigit under året. Den gynnsamma effekten av kronförstärkningen döljs således av en teknisk justering i redovisningen.

Lånebehovet i december

Statens betalningar gav under december ett lånebehov på 37,8 miljarder kronor, 13,4 miljarder mer än i Riksgäldskontorets senaste prognos. Nettoinbetalningarna till skattekonton var ca 4 miljarder mindre än väntat, i första hand på grund av mindre fyllnadsinbetalningar. Utbetalningarna från ett antal myndigheter var större än väntat, totalt ca 5 miljarder kronor. Statens nettoutlåning var drygt 3 miljarder större beräknat. I huvudsak förklaras det av att myndigheter som placerar i reguljära statspapper tog ut medel från sina kassakonton i Riksgäldskontoret för att göra ytterligare statspappersplaceringar. Dessa transaktioner påverkar lånebehovet och statsskulden som den redovisas av Riksgäldskontoret, men inte den konsoliderade skulden som beaktar myndigheters innehav av statspapper. Räntebetalningarna för statsskulden var knappt 1 miljard större än väntat.

Utfallet av statens lånebehov för januari publiceras den 6 februari 2003, kl. 9.30.1 En reviderad prognos för 2003 publiceras den 19 februari 2003, kl. 9.30.

För mer information:

Lars Hörngren 08-613 47 36
Peter Lundkvist 08-613 47 84

Litet budgetöverskott 2002