På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Fortsatt amortering av valutaskulden i nytt riktlinjeförslag från Riksgäldskontoret
Pressmeddelande 25 september 2002
Riksgäldskontoret förordar i sitt årliga förslag till regeringen i allt väsentligt oförändrade riktlinjer för statsskuldsförvaltningen. Riktvärdet för valutaamorteringen nästa år förslås vara 25 miljarder kronor. Det överensstämmer med den inriktning för 2003 som regeringen angav i fjol, men innebär en ökning av riktvärdet i förhållande till årets riktlinjer med 10 miljarder kronor. Riksgäldskontoret bör, liksom hittills, få avvika från riktvärdet med ±15 miljarder kronor.
"Kronan har under delar av 2001 och 2002 varit svag och det har under denna period varit ändamålsenligt att dra ned på amorteringarna", säger riksgäldsdirektören Thomas Franzén. "För det kommande året finns det inte anledning att anta att kronan skall vara extremt svag. Därför bör riktvärdet för amorteringarna sättas i enlighet med regeringens tidigare beslut, som syftar till att långsiktigt minska valutaskulden." Övriga huvudpunkter i förslaget är desamma som i gällande riktlinjer:
- Andelen reallån i statsskulden bör långsiktigt fortsätta att öka.
- Återstoden av statens bruttolånebehov täcks genom nominella kronlån.
- Den genomsnittliga löptiden (mätt i duration) i den nominella kron- och valutaskulden bör hållas oförändrad på 2,7 år (±0,3 år). Realupplåningen bör ha långa löptider.
"Riksgäldskontoret har i de fyra tidigare riktlinjeförslagen stegvis analyserat frågan om statsskuldens sammansättning och löptid", säger Thomas Franzén. "Dessa analyser har lett till slutsatsen att det är ändamålsenligt att långsiktigt minska andelen valutaskuld, medan andelen realskuld långsiktigt bör öka. Det har inte tillkommit något som ändrar dessa slutsatser. Därför föreslås oförändrade riktlinjer. " Förslaget är utformat utifrån gällande valutapolitiska förutsättningar. Samtidigt kan riksgäldskontoret inte bortse från möjligheten att en folkomröstning om EMU anordnas under 2003. Ett ja till medlemskap i valutaunionen skulle påverka de ekonomisk-politiska förutsättningarna för statsskuldspolitiken i så pass hög grad att riktlinjerna åtminstone avseende amorteringen av valutaskulden bör ändras. Om det däremot blir ett nej till medlemskap bör inte detta påkalla nya riktlinjer.
Riksgäldskontoret föreslår dessutom att definitionen av valutamandatet, dvs. riktvärdet för valutaamorteringen, ändras så att det omfattar alla transaktioner som påverkar statens valutaexponering. Bakgrunden är att det nuvarande mandatet är definierat utifrån hur valutaupplåningen påverkar Riksbankens valutareserv. Detta är inte längre ändamålsenligt eftersom Riksgäldskontorets sedan den 1 juli 2002 gör alla växlingar mellan svenska kronor och utländsk valuta direkt i marknaden i stället för som tidigare med Riksbanken.
Riksgäldskontorets förslag innebär att även valutaterminer ska inkluderas i mandatet. Terminerna skulle därigenom påverka den uppmätta amorteringstakten redan vid affärstillfället i stället för som nu när de löper ut. "Riksgäldskontorets förslag innebär inga förändringar för kontorets valutaväxlingar utan leder endast att tidpunkten för när kontorets valutatransaktioner avspeglas i valutamandatet ändras något", säger Thomas Franzén.
Riksgäldskontoret ska enligt lag förvalta statsskulden så att kostnaden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen och penningpolitikens krav beaktas.
För mer information kontakta:
Sara Bergström, biträdande chefekonom, tel: 08-613 47 43
Thomas Olofsson, upplåningschef, tel: 08-613 47 82
Marja Lång, informationschef, tel: 08-613 46 54
Kontaktpersonerna finns tillgängliga från klockan 09:00.