På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Nya tider på obligationsmarknaden
Pressmeddelande 8 maj 2001
Riksgäldsdirektör Thomas Franzen talade på ett seminarium arrangerat av OM den 8 maj 2001 under rubriken: "En renässans för räntemarknaden" Seminariet hålls med anledning av att elektronisk handel i svenska statsobligationer börjar den 15 maj.
Statens budgetsaldo visar enligt vårpropositionen ett överskott på motsvarande 3,2 procent i år. Hela den offentliga sektorn beräknas få ett överskott på 3,6 procent. Överskotten behövs främst för att betala framtida pensioner. Det är till stor del tillfälliga betalningar som skapat överskotten i statens budget; redan nästa år visar statens budget ett underskott på omkring 1 procent av BNP. Trots detta beräknas det statliga pensionssystemet att få ett överskott i på 3 procent av BNP. Försörjningsbördan för de yrkesverksamma ökar snabbt. Äldrekvoten, dvs. antalet personer över 64 år i relation till antalet yrkesverksamma kommer att öka från 30 procent idag till uppemot 40 procent år 2030.
"Mot den bakgrunden är det nödvändigt att hålla överskotten i offentlig sektor på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel och glädjas när överskotten är något större. Det ökar säkerhetsmarginalen. För att känna oss tryggare när det gäller våra pensioner borde kanske tvåprocentsmålet ses som ett minimikrav och kompletteras med målet att statsbudgeten ska vara i balans över en konjunkturcykel" sade Thomas Franzén.
Statens skuld kommer under de närmaste åren att öka något i kronor räknat, men inte längre tränga undan privat kreditefterfrågan. Räntorna har blivit mer stabila och omsättningen i statspapper har minskat. Lägre vinstmarginaler, minskat antal återförsäljare och internationella förändringar har lett fram till en förändrad marknadsplats. Introduktionen av den elektroniska handeln för statsobligationer mellan återförsäljarna som introduceras nu är ett viktig steg i denna utveckling. Med den nya tekniken skapas bättre genomlysning, lägre inträdeskostnader, bättre internationell anpassning och en bredare investerarbas. På sikt bör detta gynna svenska statspapper och därmed bidra till att sänka statens lånekostnad.
I lån med två, fem respektive tio års löptid bör emissionerna öka och repofaciliteterna förändras. Samtidigt bör likviditeten i övriga benchmarklån upprätthållas. Här är en dialog med aktörerna på marknaden värdefull.
"Detta är ett första steg. På sikt kommer säkert statsskuldsväxlar och bostadsobligationer att kunna handlas på samma sätt", sade Thomas Franzén. Det kompletta talet i pdf-format: