Ökad klarhet och lägre kostnader för statens garantier och krediter

Pressmeddelande 10 augusti 2000

Riksgäldskontoret överlämnar i dag en rapport till regeringen om hur arbetet bedrivs med att införa det nya system för statliga garantier som har beslutats av Riksdagen. Med det nya systemet blir det tydligt vad kostnaderna är och vem som ska betala.

Riksgäldskontoret ansvarar för garantiåtagande på ca 200 miljarder kronor. Merparten har tillkommit under det gamla systemet. De ska föras över till det nya garantisystemet. De gamla rutinerna för garantigivning och riskhantering är inte ändamålsenliga sett från riksdagens behov att besluta och styra kostnader i budgeten. Överförandet skall vara genomfört senast den 31 december 2001.

Närmast avser Riksgäldskontoret att under hösten till berörda departement lämna förslag på åtgärder för att de äldre garantierna ska kunna inlemmas i det nya systemet. Behovet av det nya systemet med tydliga krav på avgifts- och/eller anslagsfinansiering illustreras av att förväntade kostnader på i storleksordningen 12 miljarder kronor synliggörs. Den nya modellen innebär att dessa kostnader antingen betalas av den garanterade låntagaren eller, i de fall riksdagen anser att en avgift ska subventioneras, anvisar medel i statsbudgeten. Den senare frågan beror bl. a. på i vilken utsträckning avgifter ska tillämpas på t. ex. vägar och broar. Hur kostnader eller avgifter skall fördelas på enskilda år, dvs. själva takten för infasning av de gamla garantierna i det nya systemet, behandlas inte i rapporten.

Riksgäldskontoret understryker att övergången till det nya systemet med en planerande och långsiktig kostnadshantering leder till lägre kostnader för staten jämfört med vad som annars hade varit fallet. Det nya systemet ska på sikt bli självfinansierande.

För att nå målet att begränsa statens risk och kostnader satsar Riksgäldskontoret på att utveckla riktlinjer för låntagare, garantivillkor, värderingsmodeller m.m. I samma syfte förbättras också hanteringen av det tusental fordringar som uppkommit genom att statliga garantier infriats, liksom insatserna för att kontrollera de garantiliknande åtaganden staten har.

I rapporten anges också att EU-kommissionen nu publicerat riktlinjer för tillämpning av statsstödsreglerna på statliga garantier. Det gamla garantisystemet, med bl. a. avgiftsfria statliga garantier eller obegränsade kapitaltäckninsgarantier, är inte är tillåtet enligt EU.

Statens kreditgivning behöver reformeras. Delar av kredithanteringen i staten har karaktär av bidragsgivning och kostnaden varken syns eller täcks i förväg. Riksgäldskontoret har lämnat förslag på en ny modell för hur statens krediter ska hanteras.

Nästa Garanti- och kreditrapport kommer att lämnas i anslutning till årsredovisningen i början av nästa år.

För rapporten i sin helhet, följ länken:

För mer information kontakta:
Per Anders Bergendahl, avdelningschef, 08-613 46 21
Marja Lång, informationschef, 08-613 46 54