Fortsatt överskott i statsfinanserna 2001 tack vare tillfälliga effekter - kraftig skuldminskning

Pressmeddelande 15 juni 2000

Riksgäldskontorets första prognos för 2001 visar på ett överskott på 30-40 miljarder kr. Det innebär att statsskulden amorteras med lika mycket. Osäkerheten i prognosen är stor. Det beror bl.a. på hur stora de statliga utförsäljningarna blir. Budgetsaldot rensat för tillfälliga betalningar är i stort sett noll. Statsskulden beräknas minska mer än vad som förklaras av överskottet i statens finanser till följd av överföringen av obligationer från AP-fonden.

Riksgäldskontoret uppskattar i sin första prognos för 2001 att det blir ett överskott i statens betalningar på 30-40 miljarder kronor, dvs. ett budgetöverskott. Det innebär att statsskulden amorteras med lika mycket. Prognosen är mycket osäker. Utfallet påverkas av faktorer som ännu inte är beslutade, t.ex. eventuella ytterligare utförsäljningar av statliga företag. De tillfälliga nettoinbetalningarna 2001 uppskattas bli ca 35 miljarder kronor. Budgetsaldot rensat för tillfälliga betalningar är således i stort sett noll. Statsskulden beräknas minska mer än vad som förklaras av överskottet i statens finanser p.g.a. att AP-fonderna för över obligationer till statskassan den 1 januari 2001.

Växande skatteinkomster, men också ökade utbetalningar
Tack vare hög tillväxt kommer skatteinkomsterna att öka. En stor del av inkomstskatten går dock vidare till kommunerna. Dessutom får kommunerna extra pengar till följd av avstämningen av kommunalskatten för 1999.

Pensionsreformen innebär ökade kostnader för staten i storleksordningen 50-60 miljarder per år. Detta har kassamässigt uppvägts av överföringar från AP-fonden på 45 miljarder kr per år 1999 och 2000. Den slutliga överföringen från AP-fonden skall ske den 1 januari 2001. Värdepapper för 155 miljarder kronor förs då över till Riksgäldskontoret. Detta kommer att minska statsskulden och statens lånebehov, men det är oklart med hur mycket. Effekterna beror på fördelningen mellan stats- och bostadsobligationer i överföringen. Statsobligationer minskar statsskulden omedelbart genom att obligationerna stryks i statens redovisning, men lånebehovet är opåverkat. Bostadsobligationerna däremot kommer Riksgäldskontoret att behålla till dess de förfaller. Då påverkar de statsskulden och lånebehovet, eftersom Riksgäldskontoret får in pengar i statskassan. Fördelningen mellan stats- och bostadsobligationer beslutas först i höst. I kontorets lånebehovsprognos antas överföringen reducera lånebehovet med ca 20 miljarder kr, dvs. 25 miljarder mindre än under 2000. Siffran är dock osäker.

Utförsäljningsinkomster
I årets prognos räknar Riksgäldskontoret med att uförsäljningar skall ge ca 65 miljarder kr, vilket nu förväntas täckas in av Teliaaffären. Riksgäldskontoret måste som underlag för sin låneplanering göra ett antagande om privatiseringsintäkter för 2001 och har stannat för 30 miljarder. Erfarenheterna för innevarande år indikerar att utfallet mycket väl kan bli något annat.

Sammantaget gör dessa prognoser och antaganden att det primära lånebehovet, dvs. lånebehovet exklusive räntebetalningar, försämras med 50-60 miljarder kr jämfört med 2000.

Räntorna på statsskulden
Statens räntebetalningar förväntas minska till ca 75 miljarder kronor under 2001 från ca 85 miljarder i år. Förklaringen är stora amorteringar på statsskulden och lägre marknadsräntor, samt förfall och uppköp av obligationer med höga kupongräntor. Bedömningen bygger på de räntor och växelkurser som råder när prognosen görs.

Statsskulden
Överföringen av statspapper från AP-fonden gör att statsskulden minskar betydligt mer än vad som förklaras av budgetöverskottet. Riksgäldskontoret räknar med att statsskulden vid slutet av 2001 kommer att uppgå till ca 1140 miljarder kr. Det motsvarar en minskning med uppskattningsvis 140 miljarder under året.

Finansiering
Trots att det finns ett överskott i statens betalningar måste Riksgäldskontoret ta upp nya lån, eftersom gamla lån löpande förfaller. Årligen förfaller obligationslån på upp till ca 80 miljarder. Riksgäldskontoret räknar därför med att ge ut nominella obligationer på ca 30-60 miljarder kronor under 2001, givet den prognos som presenteras ovan.

Under 2000 har stora uppköp av utestående obligationer gjorts i samband med Telia-affären. Behov av uppköp uppstår framför allt vid stora engångsinbetalningar. Kontoret kan då tillfälligtvis få mycket stora kassaöverskott som är svåra att hantera på annat sätt. Om inbetalningarna däremot är fördelade på flera men mindre belopp blir uppköp sannolikt inte aktuellt. Eftersom varken omfattning av eller tidpunkt för eventuella utförsäljningar är kända, kan kontoret inte säga om uppköp av obligationer kommer att bli aktuellt under nästa år.

Huvuddelen av valutaupplåningen sker i form av swappar (skuldbytesavtal), som gör om lån i svenska kronor till skuld i utländsk valuta. I praktiken finansieras därmed hela bruttolånebehovet på den inhemska marknaden. Detta betyder att finansieringsbehovet, och därmed emissionsvolymerna och likviditeten, i den svenska marknaden i stort sett är oberoende av storleken på valutaamorteringen.

Mot bakgrund av ambitionen att utveckla realobligationsmarknaden ser kontoret det som naturligt att fortsätta att öka den utestående stocken av realobligationer. Vidare bör valutaskulden minska när statsskulden minskar. Inriktningen för statsskuldens förvaltning under 2001, vilken bl.a. innefattar hanteringen av valutaskulden, beslutas av regeringen i november på förslag av Riksgäldskontoret.

Förfrågningar:
Thomas Franzén 08-613 46 51
Lars Hörngren 08-613 47 36 eller 08-613 47 40
Erik Thedéen 08-613 46 46

Mer utförlig information om lånebehovet finns i en promemoria i pdf-format:
Statens lånebehov och finansiering 2001 (pdf 46 kb)