På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Bankerna sänker sina räntor på statsgaranterade lån
Pressmeddelande 18 februari 2000
Riksgäldskontoret har i sin uppföljning av räntesättningen på statsgaranterade lån kunnat konstatera att bankerna nu överlag anpassat sig till de lägre räntenivåer som bör gälla sådana lån. Det handlar om tusentals garanterade lån inom i huvudsak jordbruks- och glesbygdsområdet runt om i landet.
Riksgäldskontoret har i sin uppföljning av räntesättningen på statsgaranterade lån kunnat konstatera att bankerna nu överlag anpassat sig till de lägre räntenivåer som bör gälla sådana lån. Det handlar om tusentals garanterade lån inom i huvudsak jordbruks- och glesbygdsområdet runt om i landet.
Riksgälden övertog 1998 ansvaret för de statsgarantier som länsstyrelserna hade tidigare. Under förra året noterade Riksgäldskontoret att det inte var ovanligt med räntesatser på i storleksordningen 10 - 12 % på helt statsgaranterade lån med rörlig ränta. Därför skrev Riksgäldskontoret i slutet av förra året till å ena sidan bankerna och å andra sidan de garanterade låntagarna.
De inkomna svaren har nu sammanställts och de visar att statsgaranterade lån i stor utsträckning tidigare "fallit mellan stolarna" och att bankerna nu anpassar räntesättningen när låntagarna tagit upp förhandlingar om räntan. Det är låntagaren som avtalar med banken om vilken ränta som ska gälla. Eftersom det inte finns någon risk med statligt garanterade lån kan räntan sänkas. Många låntagare har nu kunnat förhandla ner sina räntor.
Olika informationsbrister bidrog till de höga räntenivåerna. Inom banksektorn har rutinerna inte varit anpassade till att hantera statsgarantier. Tidigare har låntagarna ofta inte varit medvetna om värdet av statliga garantier och vad det bör föranleda för nivå på ränteuttaget från bankerna. Riksgäldskontoret drar slutsatsen att den här typen av stödåtgärder måste följas upp och styras för att få avsedd verkan. Om inte räntenivån anpassas till att det finns en statlig lånegaranti blir det snarare ett bankstöd än ett stöd åt enskilda näringsidkare.
Riksgäldskontoret kommer att fortsätta att följa utvecklingen. Det är en del i den nya modell för att hantera statens garantier som infördes den 1 januari 1998.
Förfrågningar:
Per Anders Bergendahl, avdelningchef Garantier 08 - 613 46 21
Marja Lång, informationschef 08 - 613 46 54