Årsredovisning 2023: Låg statsskuld och fortsatt överskott för staten

Nyhet 22 februari 2024

Riksgäldens årsredovisning beskriver ännu ett år med överskott i statsfinanserna och en statsskuld som var den lägsta på över 50 år. Men 2023 präglades också av en svagare ekonomisk konjunktur och en ökad hotbild mot Sverige.

Nu kan du ta del av Riksgäldens årsredovisning för 2023. Den visar att statsfinanserna visade överskott för tredje året i rad och att vi får gå tillbaka till mitten av 1960-talet för att hitta en så låg statsskuld, mätt som andel av BNP. Men jämfört med 2022 minskade budgetöverskottet från 164 miljarder till 19 miljarder kronor. Den främsta förklaringen är att 2022 års inbetalningar av kapacitetsavgifter till Svenska kraftnäts konto i Riksgälden följdes av utbetalningar av elprisstöd.

Ett axplock av händelser under året

Vill du ta del av hela årsredovisningen? Den hittar du här. 

• Den 22 december beslutade Riksgälden att ställa ut kreditgarantier inom programmet för garantier för gröna investeringar. Garantierna avser dels lån till H2 Green Steel för finansiering av en ny anläggning för produktion av grönt stål i Boden, dels lån till utveckling av Northvolts fabrik för batteriproduktion i Skellefteå.
• Riksgälden återupptog avvecklingen av statsskuldens exponering i utländsk valuta eftersom den medför högre risk utan att ge systematiska kostnadsfördelar. Enligt regeringens riktlinjebeslut ska avvecklingen vara avslutad vid utgången av 2026.
• Riksgälden lånade ut motsvarande totalt 2,6 miljarder kronor till Riksbanken som ska användas till Sveriges åtaganden gentemot Internationella valutafonden (IMF). Vidareutlåningen regleras i den nya riksbankslagen som började gälla den 1 januari 2023.
• Riksgälden tog fram en första resolutionsplan för en central motpart. I Sverige är den enda centrala motparten Nasdaq Clearing. I resolutionsplanen fastställer vi vilken strategi och vilka verktyg och åtgärder vi kan använda om den centrala motparten skulle riskera att gå i konkurs.
• Bankerna började rapportera in sina uppgifter för resolutionsavgift och insättningsgarantiavgifterna digitalt via Finansinspektionen, något som tidigare skett manuellt via Riksgälden. Den nya inrapporteringen har gjort arbetet mer effektivt. Vi lanserade också en tjänst som gör det möjligt att få utbetalningar digitalt vid ersättning från insättningsgarantifonden.
• Sedan den 1 juni har Riksgälden, och inte längre Bankgirot, hela ansvaret för anmälan av utbetalningskonton till insättningsgarantin vid ersättningsfall, för både sparare med och utan bank-id. Många bankkunder har bank-id och i händelse av en bankkonkurs behöver de bara gå in på Riksgäldens webbplats, legitimera sig med bank-id och anmäla ett konto i en annan bank dit de vill att Riksgälden ska betala ut garantin.
• Riksgälden tilldelades utökat anslag för att motverka cyberhot och kunna verka under höjd beredskap. Vi fortsatte under året att arbeta med operativa analyser och vi identifierade och vidtog robusthetshöjande åtgärder. Syftet är att minska risker i verksamheterna, inklusive risker kopplat till informationssäkerhetsområdet.
• Sedan den 1 juli har Riksgälden i uppgift att förse mark- och miljödomstolen med underlag i fråga om säkerheter vad gäller finansiell tillgång vid beslut om tillstånd till gruvverksamhet. Vi ska lämna in ett första yttrande i fråga om beräkningen av säkerheternas storlek, och ett andra yttrande i fråga om godtagandet av dem.
• Den 31 maj till den 1 juni arrangerade Riksgälden och Världsbanken Government Borrowers Forum, där representanter från skuldkontor runt om i världen träffades för att diskutera frågor som rör statsskuldsförvaltning.