En 100-årig sparform går i graven

Nyhet 16 augusti 2021

Den 16 augusti 2021 skedde den allra sista vinstdragningen för Riksgäldens premieobligationer. Med det går en unik sparform i graven.

Vid utgivningen av den första premieobligationen 1918 lånade Riksgälden upp 100 miljoner kronor. Den sista gavs ut 2016 och summan var då 1,4 miljarder kronor.

Under åren har Riksgälden lånat över 254 miljarder kronor av svenska folket i form av premieobligationer.  

Riksgäldens uppdrag är att låna pengar åt staten till lägsta möjliga kostnad med beaktande av risk. I mitten av 2010-talet bedömdes premieobligationerna inte längre vara ett bra alternativ för statens upplåning, eftersom de inte längre kunde bidra till att minska kostnaden för statsskulden. 

Riksgälden beslutade därför 2016 att inte ge ut fler premieobligationer. Det sista utestående lånet såldes i slutet av 2014 och den sista vinstdragningen skedde den 16 augusti 2021. Lånet (14:2) återbetalas den 2 december i år.

Några fakta om premieobligationer

  • 1771 grundade Gustav III ett svenskt statslotteri under namnet Kungliga Nummerlotteriet och kan ses som en föregångare till premieobligationerna. Kungliga Nummerlotteriet upphörde 1841. Från 1776 tjänstgjorde Carl Michael Bellman som sekreterare i direktionen.
  • Från 1840 fram till 1900-talets början lånade Riksgälden genom att ge ut obligationer i utlandet. Pengarna användes bland annat för att bygga ut dåtidens stora infrastrukturprojekt såsom Göta Kanal, järnväg, vattenkraft och telefonsystem.
  • Åren efter det första världskriget köptes en stor del av de utlandsägda obligationerna tillbaka från de krigshärjade länderna till ett fördelaktigt pris och ersattes med inhemsk upplåning.
  • 1918 gav Riksgälden ut den första premieobligationen.
  • Värdet av de utestående premieobligationerna ökade under 1980-talet och var som störst 1995. Då uppgick värdet av premieobligationerna till närmare 65 miljarder kronor.

Läs mer om premieobligationer