Statsskulden på den lägsta nivån på 40 år

Nyhet 21 februari 2019

Riksgälden lämnar i dag underlag för utvärdering av statsskuldens förvaltning 2018 till regeringen. Året präglades av en minskande statsskuld, fortsatt låga räntor och ett begränsat utbud av statsobligationer. Riksgälden tog också en position för en starkare krona mot euron, i syfte att sänka kostnaden för statsskulden.

Underlaget, som lämnas årligen i februari, beskriver bland annat de operativa vägval som Riksgälden gjorde under 2018 för att minimera kostnaden för statsskulden och samtidigt begränsa risken. I rapporten utvärderas sedan Riksgäldens strategier och agerande. Slutligen redovisas kostnaden för statsskulden och riskerna i förvaltningen följs upp.

Året i korthet

• Statsbudgeten visade överskott för tredje året i rad och statsskulden sjönk till 26 procent av BNP, den lägsta nivån på 40 år.
• Budgetöverskottet gjorde tillsammans med en låg volym förfallande lån att statens totala lånebehov minskade. Det medförde ett historiskt lågt utbud av statspapper.
• Det låga utbudet från Riksgälden i kombination med Riksbankens köp av statspapper i penningpolitiskt syfte bidrog till att likviditeten på den svenska statspappersmarknaden försämrades.
• Riksgälden beslutade att ta en position för en starkare krona på som mest 7 miljarder kronor. Positionen, som byggs upp gradvis mot euron, var vid slutet av året 3,9 miljarder kronor och visade en orealiserad vinst på 73 miljoner kronor.
• Förtroendet för Riksgäldens strategier och agerande var rekordhögt i årets enkätundersökning bland återförsäljare och investerare i svenska statspapper.
• Kostnaden för statsskulden var 20 miljarder kronor, eller motsvarande 0,4 procent av BNP. Det är en ökning från 2017, men i linje med genomsnittet de senaste fem åren.

Ta del av hela rapporten här:

Statsskuldens förvaltning - underlag för utvärdering 2018,pdf