Riksgälden vill se skarpare sanktioner i finanssektorn vid bristande säkerhetsskydd

Nyhet 2 april 2019

Den finansiella sektorn är, enligt Säkerhetspolisen, en av de mest utsatta samhällssektorerna i Sverige vad gäller spionage och andra påverkansförsök från främmande makt. Det skriver Riksgälden i ett remissvar.

Skyddet för skyddsvärd information och viktiga samhällsfunktioner, där finanssektorn utgör en vital del, behöver stärkas. Genom den nya säkerhetsskyddslagstiftningen som började gälla 1 april skapas förutsättningar för ett förbättrat säkerhetsskydd i finanssektorn, vilket Riksgälden välkomnar. Bland annat omfattas nu både offentliga som privata aktörer av kraven på säkerhetsskydd om de bedriver verksamhet som har betydelse för Sveriges säkerhet.

I SOU 2018:82, på vilken Riksgälden nu har lämnat ett remissvar, föreslås vissa kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagstiftningen. Riksgälden välkomnar förslagen, men vill bland annat se skarpare sanktionsmöjligheter i finanssektorn.

Riksgälden efterlyser skarpare sanktionsmöjligheter

Utredningen föreslår sanktionsavgifter på mellan 5000 kronor och 10 miljoner kronor vid regelbrott. Riksgälden ser att möjligheter till högre sanktionsavgifter än så bör införas. Om reglerna inte följs kan det innebära skada för Sveriges säkerhet. Framförallt på det finansiella området, sett till den stora kapitalomsättning som finns i sektorn, måste sanktionsmöjligheterna vara tillräckligt kraftfulla för att ha en avskräckande effekt.

Riksgälden stödjer utredningens förslag om nya tillsynsmyndigheter. Riksgälden ser dock att det kommer ligga ett stort ansvar på samordningsmyndigheterna att säkerställa att det blir en tillräckligt hög kvalitet på tillsynen samt en enad ansats nationellt.

Läs hela remissvaret här.