Riksgälden offentliggör hur bankerna lever upp till krav

Read in English

Nyhet 29 november 2019

För första gången publicerar Riksgälden en rapport över hur svenska banker uppfyller sina krav på nedskrivningsbara skulder (MREL). Dessa skulder kan skrivas ned eller omvandlas till kapital om en bank hamnar i kris och Riksgälden då försätter banken i resolution.

Om en systemviktig bank eller annat institut hamnar i finansiell kris kan Riksgälden ta kontroll över institutet och genomföra krishanteringsåtgärder för att säkra den finansiella stabiliteten. Förfarandet kallas resolution och syftar till att hantera en kris utan att staten behöver rädda banken med skattemedel. Istället är det institutets aktieägare och investerare som ska ta kostnaden för krishanteringen.

Viktigt med motståndskraft

Som ett led i att säkerställa att bankerna har tillräckliga medel för att finansiera krishanteringen ställer Riksgälden krav på att bankerna ska ha en viss mängd kapital och skulder som kan användas för att täcka förluster samt skrivas ned för att återställa kapitalet i en kris. Därför fattar Riksgälden årliga beslut om minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL).

Riksgälden publicerar nu för första gången en uppföljning av hur bankerna lever upp till dessa krav. Rapporten kommer att offentliggöras fyra gånger per år.

Det är viktigt att kontinuerligt säkra och stärka finanssektorns motståndskraft mot kris. Genom att offentliggöra hur bankerna lever upp till de ställda kraven får marknadsaktörer och allmänheten möjlighet att följa hur väl bankerna följer krishanteringsreglerna, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Rapporten visar att samtliga systemviktiga institut lever upp till de krav som gäller i dag. Enligt Riksgäldens beslut ska en viss andel av kravet uppfyllas med skulder. Rapporten visar att samtliga institut har tillräcklig mängd skulder som krävs för att kravet ska vara uppfyllt.

Efterställda skulder från 2022

Från och med den 1 januari 2022 ska dessa skulder bestå av en särskild fordringsklass, så kallade efterställda skulder. Rapporten visar att de systemviktiga instituten har börjat emittera efterställda skulder. Sammanlagt har instituten per den 30 september 2019 emitterat efterställda skulder till ett värde om cirka 13,5 miljarder svenska kronor, vilket motsvarade cirka 4,5 procent av det totala emissionsbehovet.

Läs rapporten: Svenska bankers krisberedskap, Q3 2019

Resolution – staten tar kontrollen

Resolution innebär bland annat att bankens aktie- och fordringsägare får stå för kostnaderna för krishanteringen. Skattebetalarna ska inte drabbas. Under tiden som resolutionsförfarandet pågår, hålls banken öppen så att kunderna har tillgång till sina konton och övriga tjänster precis som vanligt.

Resolution tillämpas för systemviktiga banker och andra institut. Riksgälden gör en årlig bedömning av vilka banker som är att betrakta som systemviktiga.

Läs mer om planering inför resolution

Insättningsgarantin gäller alltid

Skyddet för insättare är detsamma oavsett om institutet försätts i konkurs eller i resolution.

Läs mer om insättningsgarantin

Vad är MREL?

För att Riksgälden ska kunna genomföra resolution måste banken eller institutet ha tillräckligt med kapital och skulder som kan användas för att skrivas ned eller omvandlas till kapital. Därför fattar Riksgälden beslut om ett minimikrav på nedskrivningsbara skulder för varje bank och institut som bedöms som systemviktigt.

Kravet på nedskrivningsbara skulder benämns ofta med den engelska förkortningen MREL. Det står för Minimum Requirement for Own Funds and Eligible Liabilities.

Syftet med MREL är att säkerställa att det finns tillräckligt med kapital och skulder som går att skriva ner eller omvandla till kapital om ett institut hamnar i kris. På så vis kan staten agera snabbt och hålla i gång bankens eller institutets kritiska verksamheter utan att använda skattepengar. Kravet bidrar också till att göra det tydligt vilka långivare som i första hand får bära kostnaderna för krishanteringen.

I november 2019 började Riksgälden publicera respektive instituts uppfyllnad av sina minimikrav för nedskrivningsbara skulder (MREL).

Läs mer om MREL