Riksgäldens roll i finansoron

Nyhet 20 oktober 2008

Riksgälden är statens finansförvaltning och en av de största aktörerna på den svenska räntemarknaden. Här beskriver vi vår roll och vårt agerande i den finansiella oron. Sidan är senast uppdaterad med information om regeringens stabilitetsplan.

Vilken är Riksgäldens roll på räntemarknaden?

Riksgälden sköter statens upplåning genom att sälja statsobligationer och statsskuldväxlar. Vi säljer statspappren i auktioner till våra återförsäljare (ett antal banker). Banker, pensionsförvaltare och andra investerare kan lägga bud via återförsäljarna eller köpa vid ett senare tillfälle av dem på den så kallade andrahandsmarknaden. Statspappren, som ses som säkra placeringar, handlas sedan på denna marknad tills de förfaller.

Vad är bakgrunden till beslutet att sälja statsskuldväxlar i extrainsatta auktioner?

När det råder finansiell oro ökar efterfrågan på säkra placeringar. Många banker och investerare vill då köpa statspapper samtidigt som få vill sälja. Dessutom har utbudet av statsskuldväxlar begränsats av att Riksgälden för tillfället inte behöver låna för att finansiera underskott i statsfinanserna.

Efterfrågan på marknaden för statsskuldväxlar blev så stark under torsdagen den 18 september att bankerna hade svårt att hantera situationen. Försäljningen blev helt beroende av att vi i stor omfattning skulle låna ut statsskuldväxlar till återförsäljarna. Vi gör normalt detta men då under kortare perioder och med begränsade volymer.

Mot bakgrund av den starka efterfrågan beslutade vi att stänga vårt marknadsåtagande att låna ut statsskuldväxlar till en fast ränta och i stället öka utbudet på marknaden genom extra auktioner på upp till 150 miljarder kronor totalt. Åtgärderna beslutades efter samråd med Riksbanken.

Vad gör Riksgälden med pengarna från de extra auktionerna?

Pengarna från de extra auktionerna använder vi till att göra så kallade omvända repor i säkerställda bostadsobligationer. Det betyder att vi placerar (lånar ut) pengarna med bostadsobligationer som säkerhet. Vi ser svenska bostadsobligationer som ett säkert placeringsalternativ med god avkastning.

Hur underlättar åtgärderna för bankerna?

Våra åtgärder hjälper till att förbättra funktionssättet på räntemarknaden, så att bankerna får lättare att finansiera sig i ett läge där förtroendebrist har gjort att många banker och investerare inte vill låna ut pengar.

När banker och investerare är oroliga tenderar de att köpa säkra värdepapper och sälja mer riskfyllda, även om de senare har en högre ränta. Man köper statspapper med kort löptid, till exempel statsskuldväxlar, och säljer värdepapper som är svårare att handla med och anses ha högre risk. I USA har man i stor utsträckning sålt bostadsobligationer eftersom de till följd av den amerikanska bostadskrisen upplevts som riskfyllda. 

Även i Sverige har vi sett en ökad efterfrågan på statsskuldväxlar och ett ökat utbud av bostadsobligationer. Detta trots att de svenska bostadsobligationerna, så kallade säkerställda obligationer, har en mycket hög kreditvärdighet och normalt har en ränta som inte ligger mycket högre än räntan på statspapper med motsvarande löptid.

För att lindra problemen på den svenska marknaden har Riksgälden genom de extra auktionerna ökat utbudet av statsskuldväxlar och samtidigt repat in motsvarande mängd bostadsobligationer. Våra placeringar med bostadsobligationer som säkerhet förbättrar bankernas likviditet och ger indirekt ett stöd åt marknaden för bostadsobligationer.

 

Har de svenska bankerna finansieringsproblem?

Krisen i det amerikanska finansiella systemet har gjort att internationella investerare och banker känner en osäkerhet inför den närmaste framtiden. De vet inte hur mycket pengar de kan komma att behöva för att klara av sina egna åtaganden. Därför väljer de att behålla sina pengar i stället för att låna ut dem som de normalt gör. Om de lånar ut något så är det i mindre omfattning och till högre ränta. Det drabbar banker och andra finansiella företag som är beroende av en regelbunden upplåning för sin verksamhet.

Under hösten har den svenska finansmarkanden påverkats tydligt av den internationella oron. Svenska banker har gott om kapital och låga kreditförluster men det har blivit svårare för dem att finansiera sig långsiktigt, enligt Riksbanken. Riksbanken vidtar därför löpande åtgärder för att underlätta kreditförsörjningen.

Vad som är positivt är att de svenska bankerna fortfarande lånar ut till varandra, även om detta just nu bara sker med mycket korta löptider, enligt Riksbanken. De har alltså möjlighet att över natten jämna ut över- och underskott mellan varandra på den så kallade dagslånemarknaden. Även Riksgälden deltar i denna dagliga in- och utlåning mellan bankerna.

Finansinspektionen bedömer att de svenska bankerna har goda förutsättningar att klara den osäkerhet som för tillfället råder.

Vad innebär de extra emissionerna för skattebetalarna?

Även om syftet inte är att tjäna pengar, är Riksgäldens åtgärder en bra affär för staten. Detta eftersom räntan på placeringarna med bostadsobligationer som säkerhet är högre än räntan vi betalar i de extra emissionerna av statsskuldväxlar. Skattebetalarna tjänar mellanskillnaden.

 

Hur ser Riksgäldens roll ut i regeringens stabilitetsplan?

Regeringen beslutade den 20 oktober om ett förslag till åtgärdspaket för att säkerställa stabiliteten i det finansiella systemet.

Riksgälden föreslås bli den myndighet som har i uppgift att kunna ge stöd till svenska banker och övriga kreditinstitut, exempelvis i form av garantier och kapitaltillskott. Regeringen föreslår vidare att en stabilitetsfond inrättas och att Riksgälden får till uppgift att förvalta fonden.

Regeringen bedömer att förslagen kommer att träda ikraft senast under vecka 44, efter granskning av lagrådet och behandling av riksdagen.