På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Remiss: Riksgäldens förslag på kärnavfallsavgifter och säkerhetsbelopp för reaktorinnehavare för åren 2022-2023
Nyhet 24 juni 2021
I dag remitterar Riksgälden förslag på kärnavfallsavgifter, finansierings- och kompletteringsbelopp för reaktorinnehavare för åren 2022-2023, så att berörda remissinstanser har möjlighet att lämna synpunkter på förslagen.
Den som har tillstånd att inneha eller driva en eller flera kärnkraftsreaktorer ska betala en kärnavfallsavgift samt ställa säkerheter för finansierings- och kompletteringsbelopp. Riksgälden ska lämna förslag till regeringen på kärnavfallsavgifter, finansierings- och kompletteringsbelopp för kommande period. Innan förslaget lämnas till regeringen ska Riksgälden ge berörda remissinstanser tillfälle att lämna synpunkter på förslaget.
Under 2017 förändrades finansieringslagstiftningen. Av de nya regleringarna framgår bland annat att finansieringsbeloppet och kompletteringsbeloppet, tillsammans med reaktorinnehavarens andel i kärnavfallsfonden, ska göra att reaktorinnehavaren med hög sannolikhet kan fullgöra sina skyldigheter även om inga ytterligare kärnavfallsavgifter betalas och inga ytterligare säkerheter ställs. En konsekvens av denna reglering är att kompletteringsbeloppen, från att tidigare enbart beakta osäkerheter i de framtida kostnaderna för reaktorinnehavarna, nu även ska beakta osäkerheter som rör reaktorinnehavarnas tillgångar i kärnavfallsfonden. Vidare ska Riksgälden, och inte reaktorinnehavarna som tidigare, beräkna storleken på kompletteringsbeloppen.
Riksgäldens förslag på kärnavfallsavgifter, finansierings- och kompletteringsbelopp för 2022-2023 framgår av tabellen nedan. Detta förslag avser åren 2022-2023 eftersom regeringen, den 10 december 2020, beslutade om kärnavfallsavgifter, finansierings- och kompletteringsbelopp för 2021.
| Not: Nuvarande kärnavfallsavgifter, finansierings- och kompletteringsbelopp för perioden 2021 inom parentes. | |||
| Reaktorinnehavare | Kärnavfallsavgift | Finansieringsbelopp | Kompletteringsbelopp |
|---|---|---|---|
| Forsmark Kraftgrupp AB | 3,0 öre/kWh (3,0 öre/kWh) | 5 459 mnkr (6 587 mnkr) | 15 389 mnkr (4 729 mnkr) |
| OKG AB | 5,6 öre/kWh (5,6 öre/kWh) | 6 118 mnkr (6 949 mnkr) | 8 401 mnkr (3 448 mnkr) |
| Ringhals AB | 4,5 öre/kWh (4,7 öre/kWh) | 5 912 mnkr (7 034 mnkr) | 13 861 mnkr (4 922 mnkr) |
| Barsebäck Kraft AB | 0 mnkr/år (0 mnkr/år) | 0 mnkr (0 mnkr) | 2 992 mnkr (2 019 mnkr) |
Kärnavfallsavgifterna och finansieringsbeloppen har enbart uppdaterats med hänsyn till ny utfallsdata. Kärnavfallsavgifterna är oförändrade eller lägre jämfört med 2021 års beslutade nivåer. Barsebäck betalar ingen kärnavfallsavgift och ställer ingen säkerhet för finansieringsbelopp, eftersom företagets fondbehållning är större än de nuvärdesberäknade återstående kostnaderna. Finansieringsbeloppen minskar från nuvarande nivåer för övriga reaktorinnehavare, vilket är förväntat. I takt med att avgifter betalas in och fonden byggs upp mot full finansiering av de förväntade återstående kostnaderna kommer finansieringsbehovet successivt att minska i storlek för att gå mot noll när elproduktionen upphör.
Kompletteringsbeloppen är högre än 2021 års beslutade nivåer för samtliga reaktorinnehavare. En signifikant ökning av kompletteringsbeloppens storlek var förväntad givet den reviderade finansieringslagens bredare definition av osäkerheter som ska täckas in. Sammantaget för alla fyra reaktorinnehavare motsvarar de beräknade nivåerna för kompletteringsbeloppen en ökning om 2,7 gånger nuvarande beslutade nivåer. Nuvarande kompletteringsbelopp baseras dock inte på senast tillgängliga underlag, och när justeringar görs för att beakta detta motsvarar de nu föreslagna kompletteringsbeloppen ungefär en fördubbling jämfört med om den tidigare definitionen skulle ha använts.
Ungefär hälften av den återstående ökningen (fördubblingen) förklaras av breddningen i definitionen av kompletteringsbeloppet, det vill säga när osäkerheter kring den framtida avkastningen i kärnavfallsfonden samt inflation beaktas. En fjärdedel förklaras av en stokastisk modellering över tid av relativpriser samt osäkerheter i merkostnader som tidigare inte beaktats. Resterande fjärdedel av ökningen följer av att Riksgälden gör bedömningen att osäkerheterna kring SKB:s bedömning av de framtida kostnaderna är underskattad, och därför ökar volatiliteten för riskfaktorn för programspecifika osäkerheter i kärnavfallsprogrammet jämfört med SKB:s antaganden.
Förslag på kärnavfallsavgifter och säkerhetsbelopp för reaktorinnehavare 2022-2023
Riksgälden publicerar även idag en sammanställning av remissinstansernas synpunkter på tidigare remitterad beräkningsmodell.
Rapporten innehåller även Riksgäldens kommentarer på synpunkterna och sammanfattningsvis så föranleder synpunkterna inte några förändringar av beräkningsmodellen.
Sammanställning av synpunkter på remitterad beräkningsmodell och kommentarer till dessa