På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Överskott i statsbudgeten vänds till underskott nästa år
Pressmeddelande 26 oktober 2016
Statsbudgeten redovisar ett överskott på 80 miljarder kronor 2016, men överskottet vänds till ett underskott på 33 miljarder kronor nästa år. Det visar Riksgäldens senaste prognos.
Den främsta orsaken till överskottet är en kraftig ökning av inbetalningar till skattekontot. Att statsbudgetens saldo under 2016 och 2017 nu har reviderats upp med sammanlagt 48 miljarder leder till att statens lånebehov minskar jämfört med föregående prognos. Riksgälden drar därför ned emissionsvolymerna i alla typer av statspapper. Det innebär att upplåningen i statsobligationer blir 81 miljarder kronor i år och 66 miljarder kronor nästa år.
– Överinsättningar på skattekontot försvårar tolkningen av statsfinanserna. Den redovisade statsskulden blir lägre än vad den faktiskt är, då saldot på skattekontot i praktiken utgör en skuld för staten, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.
Överinsättningar på skattekontot är en dyr upplåning för staten. Merkostnaden bedöms till cirka 500 miljoner kronor för 2016, jämfört med Riksgäldens reguljära upplåning.
Riksgäldens prognos pekar på en BNP-tillväxt 3,3 procent i år, 1,9 procent nästa år och 1,8 procent 2018. Återhämtningen i omvärlden går fortsatt långsamt och svensk tillväxt drivs av inhemsk efterfrågan.
Förändringar jämfört med föregående prognos
Budgetöverskottet för 2016 är knappt 40 miljarder kronor större än i Riksgäldens föregående prognos från juni. Det beror främst på den kraftiga ökningen av inbetalningar till skattekontot, men även på lägre utgifter.
Budgetunderskottet för 2017 är 10 miljarder kronor lägre än i föregående prognos. Det förklaras främst av att skatteinkomsterna ökar med 5 miljarder kronor, vilket huvudsakligen beror på högre inkomster från konsumtionsbaserade skatter och något högre preliminärskatteinbetalningar från företag.
| Förra prognosen inom parentes | 2016 | 2017 | 2018 |
|---|---|---|---|
| Nettolånebehov (budgetsaldot med omvänt tecken) | –80 (–41) | 33 (42) | –20 |
| Statsskulden | 1 350 | 1 372 | 1 342 |
| Statsskulden som andel av BNP | 31 | 30 | 28 |
Statsskulden beräknas uppgå till 1 350 miljarder kronor i slutet av 2016, 1 372 miljarder kronor 2017 och 1 342 miljarder kronor 2018. Det motsvarar 28 procent av BNP i slutet av 2018.
Lägre emissionsvolym i statsobligationer
Mot bakgrund av det lägre nettolånebehovet och ett minskat refinansieringsbehov drar Riksgälden ned upplåningen i statsobligationer från 3,5 till 3,0 miljarder kronor under hela prognosperioden. Det innebär att upplåningen i statsobligationer blir 81 miljarder kronor i år och 66 miljarder kronor 2017. Upplåningen i statsskuldväxlar minskar till 10 miljarder kronor per auktion. Även upplåningen i realobligationer minskar.
| Förra prognosen inom parentes | 2016 | 2017 | 2018 |
|---|---|---|---|
| Statsobligationer | 81 (83) | 66 (77) | 66 |
| Realobligationer | 16 (18) | 14 (18) | 14 |
| Statsskuldväxlar | 90 (120) | 110 (130) | 80 |
| Obligationer i utländsk valuta | 60 (59) | 67 (66) | 105 |
| – varav vidareutlåning till Riksbanken | 60 (59) | 67 (66) | 105 |
Statsupplåning – prognos och analys 2016:3.pdf
Kontakt
Robert Sennerdal, pressekreterare, 08 613 46 94