Ökade emissioner av nominella obligationer trots högre överskott 2001

Pressmeddelande 9 november 2000

Budgetöverskottet 2000 beräknas till 85 miljarder kr. För 2001 pekar prognosen på ett överskott på 50-60 miljarder kr, jämfört med 40-50 miljarder i föregående prognos. Trots detta ökas emissionerna av nominella obligationer till 8 miljarder kr per månad från och med januari.

Lånebehovet 2000

Riksgäldskontorets prognos för 2000 pekar på ett överskott på 85 miljarder kronor. Justerat för tillfälliga betalningar (Teliaaffären m.m.) blir överskottet ca 35 miljarder kronor. Räntorna på statsskulden under 2000 beräknas bli 90 miljarder kronor.

Lånebehovet 2001

För 2001 prognostiseras ett överskott på 50-60 miljarder kronor, jämfört med 40-50 miljarder i föregående prognos. De tillfälliga nettoinbetalningarna under 2001 beräknas till ca 50 miljarder kronor. Justerat för tillfälliga betalningar uppskattas budgetöverskottet till 0-10 miljarder kronor. Räntorna på statsskulden beräknas bli 70 miljarder kronor.

Finansiering

Emissionerna av nominella obligationer ökar till 8 miljarder kronor per månad från januari 2001. Ökningen är inte enbart en effekt av att lånebehovet ökar. Till ökningen bidrar också att Riksgäldskontoret planerar att göra swappar från lång till kort ränta i svenska kronor (se faktaruta).

Fram till årsskiftet kommer Riksgäldskontoret att ge ut stora volymer av statsskuldväxlar, framförallt på grund av stora utbetalningar till premiereservsystemet. För att undvika en alltför stor koncentration av förfall inom det närmaste året kommer en ny 15-månaders statsskuldväxel att introduceras i slutet av november 2000.

I oktober emitterades premielånet 00:3, även kallat Julpremien. Trots att 00:3 inte ersätter något förfallande premielån blev lånevolymen 1,5 miljarder kronor.

Mer utförlig information om prognosen för statens lånebehov i pdf-format:

Ytterligare information:

Lånebehovet: Lars Hörngren 08-613 47 36 eller 08-613 47 40
Finansiering: Erik Thedéen 08-613 46 46

Faktaruta Swappar

Riksgäldskontoret planerar att använda s.k. swappar eller skuldbytesavtal för att bland annat öka likviditeten för nominella obligationer (med löptider på över ett år) och sänka kostnaderna för upplåningen.

Tanken är att låna i kronobligationer och sedan byta till rörlig ränta. Därmed utnyttjas Riksgäldskontorets relativa kostnadsfördel på långa löptider. Eftersom Riksgäldskontoret har högst kreditvärdighet i Sverige kan Riksgäldskontoret alltid låna billigare än andra i Sverige och skillnaden är som störst för lång upplåning. Med nuvarande marknadsförhållanden leder detta till avsevärda besparingar jämfört med kort upplåning via statsskuldväxlar.

Exempel (beräknat med räntenivåer per 2000-11-08): Riksgäldskontoret lånar på fem år till 4,93 procent. Samtidigt görs ett swappavtal där Riksgäldskontoret erhåller 5,49 procent för motsvarande löptid och betalar en rörlig ränta på 4,00 procent (s.k. stiborränta). Netto betalar staten stiborräntan minus swappspreaden, som i exemplet är 0,56 procentenheter, dvs. 3,44 procent. Eftersom motsvarande statsskuldväxelränta är 3,95 procent, ger transaktionen staten upplåning med kort räntebindningtid till en räntekostnad som ligger 0,51 procentenhet lägre än för upplåning via statsskuldväxlar.

Den stora kostnadsfördelen talar för att använda ränteswappar för att låna till kort ränta i kronor och minska emissionerna av statsskuldväxlar i motsvarande mån. Omkring 20 miljarder kronor kan komma att omfördelas på detta sätt. Riksgäldskontorets beräkningar visar att detta går att göra utan att statsskuldväxelstocken minskar 2001 jämfört med innevarande år. Ökningen av statsobligationstocken är också gynnsam för likviditeten i obligationsmarknaden.