Frågor och svar om föreskrifter och avgifter för insättningsgarantin

Riksgälden publicerar här rekommendationer och kommentarer för gällande rätt, lagstiftning och de egna föreskrifterna (RGKFS). De synpunkter och tolkningar som Riksgälden lämnar är inte juridiskt bindande för instituten, utan ska vara ett stöd vid olika situationer. Det kan vara exempel på tolkningar av begrepp eller en indikation på hur vi resonerar i en viss fråga. De andra myndigheter som är verksamma på området kan göra en annan bedömning. Underlaget är till stor del levande materia som uppdateras kontinuerligt. Datum för senaste uppdatering anges på respektive dels information.

Frågor och svar om lagen och föreskrifterna om insättningsgarantin

Av 11 § lagen om insättningsgaranti framgår att svenska institut samt utländska institut som tar emot insättningar hos en filial i Sverige ska lämna insättarna viss information om insättningsgarantin.

Detta innebär att svenska institut och utländska institut som bedriver verksamhet genom filial i Sverige ska följa svenska regler om information om insättningsgarantin när det gäller informationsgivning till insättare i Sverige.

För institut som bedriver verksamhet genom filial i ett annat land bör de regler om information om insättningsgarantin som gäller i det land där filialen är etablerad tillämpas när det gäller informationsgivning till insättare i det landet (se t.ex. prop. 1995/96:60 s. 74).

Senast uppdaterad 2016-06-22

Syftet med bestämmelserna om att informationsbladet ska ha det format som anges i bilaga I till insättningsgarantidirektivet är att alla insättare ska få samma information på likartat sätt (se artikel 16.2 och skäl 43 i insättningsgarantidirektivet).

Formuläret i bilaga I till insättningsgarantidirektivet är utformat på ett sätt som ska täcka in de olika förhållanden som råder i de olika medlemsstaterna. Det gäller t.ex. beskrivningen av insättningsgarantisystemen som kan se olika ut, se not 1 i bilaga I. Det kan därför behöva göras vissa anpassningar av texten i informationsbladet för att de förhållanden som råder för det enskilda institutet ska återges på ett korrekt sätt.

För att informationen ska bli heltäckande bör det även kunna läggas till viss information. Ett utländskt institut som bedriver verksamhet genom filial i Sverige bör t.ex. kunna lägga till information om att det har anslutit sig till det svenska insättningsgarantisystemet eftersom det får betydelse för skyddets begränsning.

Det centrala är att informationsbladet har det format som anges i bilagan till direktivet. Det bör därför inte tas bort eller läggas till några rubriker i bladet. Däremot bör texten i respektive kolumn kunna redigeras. Exempelvis bör texten i fotnoterna kunna lyftas in direkt i tabellen. Endast sådan information som enligt bilagan endast ska anges i ”tillämpliga fall” bör kunna tas bort om den inte relevant.

Insättarens bekräftelse av mottagandet av informationen bör kunna placeras sist. I övrigt bör inga ändringar ske av rubrikordningen.

Senast uppdaterad 2016-06-22

Syftet med bestämmelserna om bekräftelse är att säkerställa att insättarna tar del av informationen om insättningsgarantin. En ökad kännedom om insättningsgarantin bidrar till den finansiella stabiliteten och stärker konsumentskyddet.

Om en insättare får annan information samtidigt som informationen om insättningsgarantin lämnas är det av särskild vikt att informationen om insättningsgarantin lyfts fram. Det är också bakgrunden till kravet på att bekräftelsen inte får avse annat än informationen om insättningsgarantin.

Kravet på bekräftelse kan uppfyllas på en rad olika sätt.

Skriftligt

Om avtal om mottagande av insättningar ingås skriftligen ska informationsbladet bekräftas genom att insättaren undertecknar informationsbladet.
Kravet på bekräftelse av att informationen i 11 § första stycket lagen om insättningsgaranti har tagits emot bör t.ex. kunna uppfyllas genom att det i ett särskilt stycke eller bredvid en särskild kryssruta på signatursidan i avtalet framgår att insättaren genom att underteckna dokumentet har tagit del av informationen om insättningsgarantin. Det bör inte krävas att insättaren undertecknar flera olika dokument.

Elektroniskt

Om avtal om mottagande av insättningar ingås genom internettjänsten bör kravet på bekräftelse av att informationsbladet och informationen enligt 11 § första stycket lagen om insättningsgaranti har tagits emot t.ex. kunna uppfyllas genom användandet av olika kryssrutor: en som avser de allmänna villkoren generellt, en som avser informationsbladet och en som avser information om insättningsgarantin enligt 11 § första stycket lagen om insättningsgarantin. Insättaren bör då kunna bekräfta att informationen har tagits emot genom att först markera kryssrutorna och därefter skriva under genom elektronisk signatur. Det bör inte krävas flera elektroniska signaturer.

Senast uppdaterad 2016-06-22

Namn på insättningsgarantisystem: Riksgälden Insättningsgarantin

Kontakt: Riksgälden, 103 74 Stockholm

Telefon: 08 613 52 00

Webbplats: www.insattningsgarantin.se

E-post: ig@riksgalden.se

Senast uppdaterad 2016-06-22

Bilaga 1, not 1:
Din insättning täcks av ett lagstadgat insättningsgarantisystem. Om insolvens uppstår kommer dina insättningar att återbetalas med upp till 100 000 EUR [ersätt med rätt belopp om valutan inte är euro] av insättningsgarantisystemet.

Notera att just denna text inte exakt överensstämmer med något av de styckena som framgår under not 1 eftersom inget alternativ helt överensstämmer med vad som gäller för den svenska insättningsgarantin.

Senast uppdaterad 2016-06-22

För de filialer som anslutits till ett värdlands garantisystem bör värdlandets garantisystem uppges samt vilka insättningar och/eller vilket belopp som skyddas av värdlandets garantisystem. Till exempel kan detta anges under kolumnen ”skyddets begränsning:”

Senast uppdaterad 2016-06-22

Frågor och svar om ändrad avgiftsmodell för insättningsgarantin

Varje institut som omfattas av insättningsgarantin ska betala en årlig avgift till garantimyndigheten (12 § lagen om insättningsgaranti). Institutens sammanlagda avgifter för ett år ska uppgå till 0,1 procent av de garanterade insättningarna. De behållna avgiftsmedlen ska uppgå till ett belopp som motsvarar minst 0,8 procent av de garanterade insättningarna (målnivå, 15 a §).

Insättningsgarantifonden uppgår för närvarande till cirka 2,4 procent av de garanterade insättningarna. Av lagen om insättningsgaranti följer att garantimyndigheten ska ta ut avgifter även fortsättningsvis. Detta har bland annat motiverats med att det bör råda en försäkringsmässig syn på insättningsgarantin där institutens avgifter kan liknas vid premier som möjliggör att ersättningsfall ska kunna hanteras över tid. Det finns även betydelsefulla fördelar med ett jämnt och förutsebart avgiftsuttag samt kontinuerlig uppbyggnad av insättningsgarantin som minskar risken för uttag av extra avgifter till följd av underskott i fonden.

Senast uppdaterad 2017-06-05

Bakom förändringen ligger EU:s insättningsgarantidirektiv, som ger utgångspunkterna för en riskbaserad avgiftsmodell. Varje medlemsland kan med direktivet som grund utforma och använda sina egna riskbaserade metoder för beräkningen av avgiften för garantin.

När Riksgälden har utformat den nya avgiftsmodellen har man tagit hänsyn till de riktlinjer som Europeiska bankmyndigheten (Eba) har utfärdat.

Senast uppdaterad 2017-06-05

Med den nya beräkningen baseras avgifterna i högre grad än tidigare på institutens risknivå. Syftet med avgiftsmodellen är – utöver att finansiera kostnaderna för insättningsgarantin över tid – att bidra till starkare incitament för instituten att minska sin riskprofil.

Den nya beräkningen tar hänsyn till fem olika riskkategorier som utgörs av sju olika riskindikatorer. Den tidigare modellen tog endast hänsyn till total kapitalrelation.

Följande riskkategorier och riskindikatorer samt respektive viktning beaktas i den nya avgiftsmodellen:

Riskkategorier och riskindikatorer resp. Vikt

Kapital 24 %

Bruttosoliditet 12 %

Kärnprimärkapitalkvot 12 %

Likviditet och finansiering 24 %

Likviditetstäckningsgrad (LCR) 24 %

Tillgångskvalitet 18 %

Andel nödlidande lån 18 %

Affärsmodell och styrning 17 %

Riskviktade tillgångar/totala tillgångar 8,5 %

Avkastning på totalt kapital 8,5 %

Potentiella förluster för insättningsgarantisystemet 17 %

Ej intecknade tillgångar/garanterade insättningar 17 %

Summa 100 %

En annan nyhet är att avgiften för instituten kommer att variera mellan 0,07 och 0,18 procent av garanterade insättningar mot tidigare 0,06 och 0,14 procent.

Det totala avgiftsuttaget på 0,1 procent av institutens totala garanterade insättningar kommer inte att förändras utan det är endast avgiftsfördelningen mellan instituten som kan komma att ändras.

Senast uppdaterad 2017-06-05

Instituten kommer att erhålla en riskpoäng baserat på institutens värden på de olika riskindikatorerna. Denna riskpoäng bestämmer var i avgiftsintervallet 0,07 till 0,18 av garanterade insättningar instituten hamnar. Avgiftsintervallet utgörs av sex olika riskklasser. Vilken riskklass ett institut hamnar i bestäms av placeringen av institutets sammanlagda riskpoäng i percentilrankningen av alla instituts totala poängfördelning.

För att möjliggöra att det totala avgiftsuttaget motsvarar lagens krav på 0,1 procent av totala garanterade insättningar kommer en justeringskoefficient att användas. Uppgår exempelvis kravet på totala avgifter till 1 500 miljoner kronor och totala avgifter innan justeringsfaktor till 1 470 miljoner kronor kommer varje instituts avgift att justeras upp med justeringsfaktorn 1,02 (1 500/1 470 = 1,02).

Senast uppdaterad 2017-06-05

Avgiftsnivån för respektive institut kommer att förändras. Vissa institut kommer därmed att få en lägre avgift jämfört med tidigare, medan andra kommer att få en högre. Detta beror dels på att det förändrade regelverket syftar till mer riskbaserade avgifter, vilket i grunden har tydligt positiva effekter eftersom det innebär starkare incitament att minska sin risknivå, dels att avgiftsintervallet förändras.

Den nya avgiftsmodellen innebär att instituten årligen kommer att rapportera fler nyckeltal jämfört med det enda nyckeltal som hittills rapporterats. Eftersom dessa nyckeltal är vedertagna och relativt okomplicerade att beräkna bedömer Riksgälden att denna ökade administrativa belastning är marginell.

Senast uppdaterad 2017-06-05

Vid omräkning av uppgifter till SEK ska garanterade insättningar räknas om till den kurs som fastställs av Nasdaq Stockholm per 31/12.

För övriga uppgifter ska den valutakurs som tidigare använts vid bokslutet användas.

Senast uppdaterad 2017-06-05

Avser posten Periodens/årets resultat enligt B27 i ändringsföreskrift FFSS 2016:18.

Senast uppdaterad 2017-06-05

Införandet av den nya avgiftsmodellen har ingen påverkan på insättarnas rätt till ersättning från insättningsgarantin.

Senast uppdaterad 2017-06-05