Remiss: Riksgälden föreslår ändrade föreskrifter om resolution

Nyhet 12 mars 2021

I dag skickar Riksgälden ut en remiss som föreslår ändringar i Riksgäldskontorets föreskrifter (RGKFS 2015:2) om resolution. Den övervägande delen av ändringarna genomför nya bestämmelser i EU:s krishanteringsdirektiv i svensk rätt.

De föreslagna ändringarna innebär att det i föreskrifterna om resolution införs bestämmelser om hur stor andel av de systemviktiga resolutionsenheterna på global, europeisk och nationell nivå som får omfattas av ett alternativt efterställningskrav. Förslaget innehåller också bestämmelser om avgifter för ansökningar om tillstånd för återköp med mera av kvalificerade skuldinstrument och hur det högsta förfogandebeloppet ska beräknas. Därutöver föreslås bestämmelser om vilka uppgifter om kravet på kapitalbas och nedskrivningsbara skulder som ett företag ska offentliggöra respektive lämna till Riksgälden. Ändringarna innebär också att bestämmelserna om minimikravet på nedskrivningsbara skulder (MREL) upphävs.

Riksgälden föreslår även vissa följdändringar i föreskrifterna om resolution och Riksgäldskontorets föreskrifter (RGKFS 2016:2) om insättningsgaranti.

De föreslagna ändringarna förväntas medföra positiva effekter för samhället, bland annat kan förslaget om att samtliga resolutionsenheter får omfattas av ett alternativt efterställningskrav vara centralt för en ordnad och effektiv krishantering. För företagen innebär ändringarna samtidigt att det ställs krav som kommer att medföra vissa kostnader.

Sista svarsdatum på remissen är den 6 maj 2021. Föreskriftsändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 juli 2021.  

Remisspromemoria – ändrade föreskrifter om resolution