Nytt krav på banker för effektiv krishantering

Pressmeddelande 26 april 2016

Riksgälden presenterar i dag förslag om hur minimikravet på eget kapital och nedskrivningsbara skulder (MREL) för banker och vissa andra finansiella företag ska utformas. Syftet med kravet är att säkerställa att bankerna har tillräckligt med kapital och skulder som kan skrivas ned eller omvandlas till aktier i en kris. Det är en förutsättning för att skattebetalarna inte ska behöva bekosta framtida finansiella kriser.

– Med den stora banksektor vi har i Sverige är det av yttersta vikt att vi är väl förberedda för att kunna hantera finansiella kriser. De förslag vi lägger om storleken på minimikravet och hur det uppfylls ska säkerställa att det går att hantera en krisdrabbad bank tryggt och effektivt. Vi måste kunna rädda samhällsviktiga funktioner och bevara den finansiella stabiliteten utan att skattebetalarna står för notan, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Sverige har sedan den 1 februari 2016 nya krishanteringsregler som innebär att staten genom Riksgälden kan ta kontroll över och hantera en krisdrabbad bank med ett förfarande som kallas resolution, om det krävs för att bevara den finansiella stabiliteten.¹ I resolution är det i första hand aktieägare och långivare som ska bära bankens förluster, inte staten. Aktieägarna förlorar sitt kapital och skulder till långivarna skrivs ned på i princip samma sätt som i en konkurs, med vissa undantag. Skuldnedskrivning blir därmed det centrala verktyget för att hantera banker i kris.

För att det nya verktyget ska fungera måste bankerna alltid ha en viss mängd eget kapital och skulder av en viss typ som går att skriva ned för att absorbera förluster och återställa kapitalet. Därför införs MREL. Införandet av kravet följer av EU:s krishanteringsdirektiv som genomförts i Sverige genom lagen om resolution. Riksgälden ska som resolutionsmyndighet besluta om utformningen av kravet.

Riksgäldens förslag innebär bland annat att:

• MREL sätts på en nivå som bedöms säkra en trygg och effektiv krishantering. Minimikravet ska uppgå till summan av ett så kallat förlustabsorberingsbelopp och ett återkapitaliseringsbelopp. Båda beloppen beräknas med utgångspunkt i de kapitalkrav som gäller för bankerna.
  • Förlustabsorberingsbeloppet ska motsvara bankens totala kapitalkrav med avdrag för det kombinerade buffertkravet och systemriskpåslaget inom pelare 2.
  • Återkapitaliseringsbeloppet ska motsvara bankens totala kapitalkrav, så att kapitalet kan återställas efter resolution. För banker som inte bedöms vara systemviktiga, utan förväntas avvecklas genom konkurs eller likvidation, sätts återkapitaliseringsbeloppet till noll.
• MREL bör uppfyllas med en bestämd del skuld. Banker som bedöms vara systemviktiga, och därmed bli föremål för resolution i en kris, bör ha nedskrivningsbara skulder som motsvarar återkapitaliseringsbeloppet.
   
• Riksgälden anser att skulder som används för att uppfylla MREL på sikt bör vara efterställda. Riksgälden avvaktar dock med att införa ett krav på efterställdhet.Det beror dels på att det pågår ett internationellt regelarbete som kan komma att påverka hur efterställdhet genomförs, dels på att det behövs ytterligare konsekvensanalys.

MREL kommer enligt förslaget att fastställas för varje enskild bank enligt de två första punkterna ovan från och med hösten 2017. Dessförinnan kommer kravet för alla banker att sättas till en nivå som är lika med gällande kapitalkrav.

När det gäller efterställdhet avser Riksgälden att återkomma i början av 2017 med besked om form, omfattning och närmare tidpunkt för införande av ett sådant krav.

Tillämpning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder, pdf

Mer om bankkrishantering (resolution)

Kontakt

Linda Rudberg, pressansvarig, 08 613 45 38