Underskott för staten i mars

Pressmeddelande 9 april 2015

Statens betalningar resulterade i ett underskott på 1,7 miljarder kronor i mars. Riksgäldens prognos var ett överskott på 6,3 miljarder kronor. Skillnaden på 8,0 miljarder kronor beror främst på lägre skatteinkomster och högre nettoutlåning till myndigheter.

Statens primära lånebehov, exklusive nettoutlåningen, blev 5,0 miljarder kronor högre än prognos. Det förklaras i huvudsak av att skatteinkomsterna blev 6 miljarder kronor lägre än beräknat.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 3,1 miljarder kronor högre än prognos, vilket främst beror på minskad inlåning från Exportkreditnämnden och Pensionsmyndigheten.

Räntebetalningarna på statsskulden var 0,1 miljarder kronor lägre än beräknat.

För tolvmånadersperioden till och med mars 2015 visade statens betalningar ett underskott på 62,2 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 381 miljarder kronor i slutet av mars.

Utfallet för april publiceras den 8 maj, kl. 09.30.

Frågor besvaras av:

Johan Sandberg, analytiker, 08 613 47 37

Statens nettolånebehov (miljoner kronor)
1) Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (februari 2015)
 Utfall
mars
Prognos
mars
Diff.
mars
Ack.
diff. 1)
Utfall
12 mån.
Nettolånebehov 1 750 -6 273 8 023 10 215 62 229
Primärt lånebehov exkl. nettoutlåning -942 -5 900 4 957 5 684 42 887
Nettoutlåning till myndigheter m.fl. -3 560 -6 701 3 141 4 018 11 006
Räntor på statsskulden 6 252 6 328 -76 513 8 336
  - Ränta på lån i svenska kronor 2 147 2 284 -137 568 3 351
  - Ränta på lån i utländsk valuta -52 354 -407 -423 982
  - Realiserade valutakursdifferenser 4 157 3 689 468 369 4 003

Översiktlig och detaljerad redovisning av statens upplåning och statsskulden.

Sveriges statsskuld mars 2015, pdf