Stora besparingar i valutaförvaltning och privatmarknadsupplåning under 2003

Pressmeddelande 10 februari 2004

Riksgäldskontorets aktiva förvaltning av valutaskulden gav en vinst på över 900 miljoner kronor och upplåning från privatpersoner sänkte kostnaden för statsskulden med 260 miljoner kronor. Det är några resultat som Riksgäldskontoret presenterar i sin årsredovisning för 2003. Den har i dag lämnats till regeringen.

Statens lånebehov var 46 miljarder kronor 2003. Det är första gången sedan 1997 som staten har underskott i budgeten. Statsskulden ökade med 25 miljarder till 1 229 miljarder kronor, men ligger kvar på ca 50 procent mätt som andel av BNP. Orsaken till att statsskulden ökar mindre än budgetunderskottet är att den starkare kronan har minskat valutaskulden omräknat i kronor.

Under 2003 amorterade Riksgäldskontoret motsvarande 25 miljarder kronor av valutaskulden. Valutaskuldens andel av statsskulden minskade från 31 procent 2002 till 27 procent. Lägre valutaskuld minskar risken i statsskuldsförvaltningen.

Efterfrågan på realobligationer var stark och stocken ökade med 15 miljarder kronor. Andelen reala lån i statsskulden är 14 procent. En större andel realobligationer sprider riskerna i statens skuldportfölj. Hittills har realobligationer dessutom varit billigare för staten än nominella obligationer. Besparingen under 2003 var omkring 1,5 miljarder kronor. Sedan starten 1994 har staten sparat uppskattningsvis 10 miljarder kronor.

Den aktiva förvaltningen av valutaskulden, som bygger på att Riksgäldskontoret köper och säljer finansiella kontrakt kopplade till valutor och räntor på den internationella marknaden, gav en vinst på drygt 900 miljoner kronor under 2003. Under året stängde Riksgäldskontoret också en större strategisk position som togs i tron att dollarn skulle försvagas mot euron. I och med att dollarns värde fallit kraftigt kunde Riksgäldskontoret ta hem vinster på sammanlagt 4,5 miljarder kronor, något som gett lägre räntekostnader.

Upplåning via premieobligationer och RiksgäldsSpar fortsatte att ge besparingar under 2003. Statens lånekostnader sänktes med 260 miljoner kronor jämfört med upplåning från stora placerare. Under de senaste fem åren uppgår besparingen till 1,3 miljarder kronor. Samtidigt har privatpersoner fått en bra avkastning på sitt sparande.

Varje år genomför staten betalningar på över 4 000 miljarder kronor. Bland Riksgäldskontorets uppgifter ingår att se till att statens betalningar sköts effektivt. Under förra året slöt Riksgäldskontoret nya ramavtal för statliga betalningar med tre banker. Den största förändringen är att bankerna ersätts med avgifter per utnyttjad tjänst i stället för s.k. float, där banken får betalt genom att disponera pengarna under en dag utan att betala ränta. På sikt leder det nya systemet till effektivare och billigare hantering av statliga betalningar, eftersom kostnaderna blir synliga och oberoende av aktuellt ränteläge.

Riksgäldskontorets garantiåtaganden uppgick vid årsskiftet till 164 miljarder kronor. Åtagandena ökade med 5,8 miljarder under året. Riksgäldskontoret har reserverat 3,4 miljarder kronor för framtida förväntade förluster på de utestående garantierna. Riksgäldskontorets åtaganden domineras av ett litet antal stora garantier. Eftersom inga av dessa stora garantitagare hade problem under 2003, var kostnaderna för infrianden små.

För mer information:

Erik Thedéen, biträdande riksgäldsdirektör, tel: 08-613 46 46
Marja Lång, informationschef, tel: 08 -613 46 54