Kortare löptid, 15 procent valutalån och 20-25 procent reallån i statsskulden

Pressmeddelande 30 september 2004

Riksgäldskontoret har i dag lämnat sitt årliga förslag till regeringen om riktlinjer för statsskuldens förvaltning. En nyhet i förslaget är att Riksgäldskontoret anger andelstal för skuldens sammansättning. Enligt förslaget bör andelen valutalån långsiktigt ligga kring 15 procent och andelen reallån kring 20-25 procent. Valutaamorteringen nästa år föreslås bli 25 miljarder kronor. Förslaget innebär också att riktvärdet för durationen i den nominella kron- och valutaskulden ska sänkas från 2,7 till 2,5 år.

"I takt med att andelen reallån har ökat och andelen valutalån minskat har den totala risknivån i statsskulden sjunkit", säger riksgäldsdirektören Thomas Franzén. "Eftersom vi räknar med att denna utveckling kommer att fortsätta har vi bedömt att det finns utrymme att sänka durationen i den nominella kron- och valutaskulden till 2,5 år. Därigenom kan staten sänka den förväntade kostnaden för statsskulden, samtidigt som den samlade risknivån hålls på önskad nivå."

Bakgrunden är att löptiden i reallånen är mycket lång i förhållande till den nominella skulden. En ökad andel reallån innebär därför att löptiden i den totala skulden ökar, vilket i sin tur får till följd att risknivån minskar. Att sänka durationen i den nominella skulden är således ett sätt att utnyttja detta riskutrymme.

För att undvika onödigt höga transaktionskostnader kommer anpassningen av durationen till ett nytt riktmärke att ske gradvis nästa år. Riksgäldskontorets bedömning är att detta kan göras genom något lägre volymer i obligationsemissionerna. I övrigt väntas anpassningen inte leda till några större förändringar i gällande upplåningspolicy.

Det avvikelseintervall inom vilket Riksgäldskontoret får besluta om ett eget riktmärke för durationen föreslås liksom tidigare sättas till ±0,3 år.

I årets riktlinjeförslag anger Riksgäldskontoret för första gången andelstal för statsskuldens sammansättning. Enligt förslaget bör valutaskulden långsiktigt vara kring 15 procent och realskulden kring 20-25 procent. "Eftersom räntedifferensen gentemot utlandet är förhållandevis liten i dag bedömer jag att den potentiella kostnadsbesparingen av att låna i utländsk valuta är låg i förhållande till risken", säger Thomas Franzén. "Andelen valutaskuld bör därför minskas väsentligt."

Riksgäldskontoret anser liksom tidigare att anpassningen till de föreslagna skuldandelarna bör ske gradvis. För 2005-2007 föreslår Riksgäldskontoret att valutaskulden ska amorteras med 25 miljarder kronor per år ±15 miljarder. För realskulden gäller liksom tidigare att upplåningen bör vägas mot utvecklingen av efterfrågan på realobligationer och kostnaderna för upplåning i andra skuldslag under beaktande av risk.

Slutligen föreslår Riksgäldskontoret att riktlinjen för löptiden i realskulden tas bort. Det ökar möjligheterna för Riksgäldskontoret att anpassa realemissionerna till marknadsefterfrågan på ett mer ändamålsenligt sätt.

Styrelseledamot Ingemar Hansson reserverade sig mot beslutet om förslaget om valutaskuldens andel och amorteringstakt. Han ansåg att andelen valutalån bör vara kring 20 procent och att riktvärdet för valutaskuldens amortering bör sättas till 15 miljarder kronor.

För mer information kontakta:

Thomas Franzén, riksgäldsdirektör, tel: 08-613 46 51
Sara Bergström, biträdande chefekonom, tel: 08-613 47 43
Charlotte Lundberg, chef för Skuldförvaltning, tel: 08-613 46 47

Kontaktpersonerna finns tillgängliga från klockan 10:30.

Riktlinjeförslag 2005-2007