Möjlighet att avstå från att amortera på statens valutaskuld under 2002

Pressmeddelande 1 oktober 2001

Pressmeddelande om Riksgäldskontorets förslag till riktlinjer om statsskuldsförvaltningen

Pressmeddelande 2001-10-01

Riksgäldskontoret föreslår att riktvärdet för valutaamorteringen nästa år sätts till 25 miljarder kronor och att kontoret ska få avvika med 25 miljarder neråt och 10 miljarder kronor uppåt. Det framgår av det årliga förslaget till riktlinjer om statsskuldsförvaltning som Riksgäldskontoret i dag lämnat till regeringen.

"Om regeringen fattar ett sådant beslut kommer jag att föreslå Riksgäldskontorets styrelse att amorteringstakten tills vidare sätts nära noll", säger riksgäldsdirektören Thomas Franzén. "Orsaken är strikt statsskuldspolitisk. Det vore för kostsamt att amortera på valutaskulden vid nuvarande kronkurs."

Övriga huvudpunkter i förslaget är:

  • Andelen reallån i statsskulden bör långsiktigt fortsätta att öka.
  • Återstoden av statens bruttolånebehov täcks genom nominella kronlån.
  • Löptiden (mätt i duration) i den nominella kron- och valutaskulden bör hållas oförändrad på 2,7 år (±0,3). Realupplåningen bör ha långa löptider.

Motivet bakom förslaget att långsiktigt öka andelen reallån är bedömningen att riskerna i statsskulden minskar om man kombinerar skuldslag med skilda egenskaper, snarare än satsar på bara en typ av skuld. "Genom att öka andelen realobligationer får staten en skuldportfölj som gör att statsfinanserna bättre kan hantera osäkerheten om hur ekonomin kan komma att utvecklas, om tillväxten, inflationen osv. blir hög eller låg", säger Thomas Franzén.

Enligt kontorets bedömning finns det också goda förutsättningar att utveckla realobligationsmarknaden så att statens kostnader för att få lägre risker kan hållas nere. Takten i realupplåningen måste dock ta hänsyn till utvecklingen av efterfrågan och kostnaderna för andra skuldslag.

Riktmärket på 25 miljarder för valutaamorteringen överensstämmer med de gällande riktlinjerna, men är 10 miljarder lägre än den inriktning för 2002 som regeringen angav i fjol. Orsaken är att kronan är extremt svag. Men det är inte lämpligt att sänka riktvärdet ytterligare. Om kronan stärks skulle det i så fall krävas ett extra regeringsbeslut för att öka amorteringarna. Genom att behålla riktvärdet betonas den långsiktiga ambitionen att minska valutaskulden. Det vidgade intervallet gör det möjligt att avstå från valutaamorteringar under 2002.

"En extrem situation på valutamarknaden möts bäst genom stor flexibilitet", säger Thomas Franzén.

För 2003 och 2004 föreslås ett riktvärde för amorteringarna på valutaskulden på 35 miljarder kronor, samma som enligt den långsiktiga inriktningen.

Riksgäldskontoret föreslår dessutom att reglerna för valutaväxling ändras så att Riksgäldskontoret kan välja andra banker än Riksbanken. Orsaken är att Riksgäldkontoret numera aktivt ska väga in kronans värde i syfte att sänka kostnaden för statsskulden. Eftersom Riksbanken växlar mekaniskt i jämn takt påverkas statens kostnader inte om kontoret beslutar att ändra sina amorteringar. Riksgäldskontorets vinster blir Riksbankens förluster och vice versa. "En tydligare rollfördelning, som reflekterar lagens intentioner, leder till en effektivare statsskuldsförvaltning", säger Thomas Franzén.

Riksgäldskontoret ska enligt lag förvalta statsskulden så att kostnaden långsiktigt minimeras samtidigt som risken och penningpolitikens krav beaktas.

Frågor besvaras av:

Thomas Franzén, tel. 08-613 46 51
Lars Hörngren, tel. 08-613 47 36

Thomas Franzen har hållit ett anförande om riktlinjeförslaget. Talet och texten till riktlinjeförslaget finns på www.rgk.se.

Upplåningschefen Thomas Olofsson har talat om effekterna av riktlinjeförslaget på kontoret upplåningspolitik. Hans anförande finns också på www.rgk.se.