Stärk finansieringen för omhändertagandet av kärnavfall

Nyhet 2 september 2019

Riksgälden har i dag lämnat remissvar på Kärnteknikutredningens betänkande Ny kärntekniklag – med förtydligat ansvar (SOU 2019:16).

Riksgälden ställer sig i huvudsak positiv till utredningens förslag till ny kärntekniklag. Inom några områden lämnas synpunkter som, enligt Riksgäldens bedömning, skulle stärka finansieringen för omhändertagandet av kärntekniska restprodukter som bland annat kärnavfall och använt kärnbränsle.

I dag är det huvudsakligen reaktorbolagen som är skyldiga att finansiera hanteringen av restprodukterna. Om ett reaktorbolag inte kan fullgöra sina skyldigheter finns det risk för att staten och skattebetalarna får gå in. Riksgälden anser därför att det primära ansvaret för hanteringen av restprodukterna bör utredas med utgångspunkten att ansvaret flyttas från reaktorbolagen till respektive ägarbolag.

Genom att lägga det fulla finansieringsansvaret på ägarbolagen skulle risken att staten behöver träda in minskas. Om reaktorbolagen ska ha kvar det primära ansvaret anser Riksgälden att bestämmelser om ägarprövning bör införas i syfte att minska risken för staten och därmed skattebetalarna.

Riksgälden framför även att tiden efter att slutförvaren för restprodukterna försluts sannolikt kan innebära kostnader för staten. Riksgälden anser därför att principen om att förorenaren betalar ska tillämpas även på dessa kostnader.

Remissvar: Ny kärntekniklag - med förtydligat ansvar

Om Riksgäldens uppdrag inom kärnavfallsfinansiering

Den 1 september 2018 fick Riksgälden utökade uppgifter inom finansieringssystemet av kärntekniska restprodukter. I korthet betyder det att Riksgälden nu har det övergripande ansvaret att säkerställa kärnkraftsindustrins betalningsansvar och att följa upp att finansieringssystemet fungerar som det ska. Syftet med systemet är att det är kärnkraftsindustrin och inte skattebetalarna som ska finansiera de åtgärder som behövs för omhändertagande restprodukterna. 

Riksgälden granskar kostnadsberäkningar och osäkerhetsanalyser som reaktorbolagen lämnar vart tredje år. Baserat på dessa underlag lämnar sedan Riksgälden förslag till regeringen på hur stora avgifterna till kärnavfallsfonden och säkerheterna bör vara. För ett antal mindre företag som inte är reaktorbolag tar Riksgälden beslut om hur stora kärnavfallsavgifterna och säkerheter ska vara.