På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Riksgälden avstyrker försök med offentlig-privat samverkan inom infrastruktur
Nyhet 27 juni 2017
Det saknas skäl för att genomföra försök med offentlig-privat samverkan (OPS) för investeringar inom transportinfrastruktur. Mycket talar för att OPS riskerar att bli kostsamt för staten. Det skriver Riksgälden i sitt svar på betänkandet <br>"Finansiering av infrastruktur med privat kapital?".
Utredningen föreslår i betänkandet (SOU 2017:13) ett försöksprogram med minst tre projekt inom transportinfrastrukturområdet för att närmare kunna studera OPS. Riksgälden avstyrker utredningens förslag. Mot bakgrund av att nackdelarna med OPS är otvetydiga och väl underbyggda, medan påstådda effektivitetsvinster saknar empiriskt stöd, anser Riksgälden att det vore olämpligt för svenska staten att finansiera infrastruktur med privat kapital.
Riksgälden anser inte att ett försöksprogram skulle vara förenligt med en god budgetdisciplin inom staten. I stället för ett OPS-försöksprogram anser Riksgälden att det är bättre om Trafikverket fortsätter att analysera och genomföra total- och funktionsentreprenader, utan privat finansiering.
Den mest uppenbara nackdelen med OPS är en betydligt högre finansieringskostnad. OPS har också höga transaktionskostnader och de långa avtalstiderna skapar en osäkerhet kring ökade kostnader i samband med omförhandlingar och konkurser. Därtill kommer utmaningen att över tid upprätthålla en hög kompetens för att minimera det kunskapsunderläge som staten befinner sig i vid upphandling av OPS-projekt. På ett mer övergripande plan anser Riksgälden att OPS riskerar att leda till försämrad statlig transparens och budgetdisciplin, samt att den långa återbetalningstiden minskar handlingsutrymmet för framtida beslutsfattare.
De fördelar som lyfts fram av utredningen handlar främst om möjliga effektivitetsvinster. Riksgäldens slutsats är dock att dessa är högst osäkra beträffande både deras existens och storlek, samt i vilken utsträckning staten som beställare skulle få ta del av dem. Förekomsten av effektivitetsvinster har inte kunnat beläggas i empiriska studier, trots det stora antal OPS-projekt som genomförts internationellt. Den svaga konkurrensen inom bygg- och anläggningssektorn generellt, i kombination med storleken på OPS-projekt och den höga komplexiteten i avtalsstrukturen, talar emot förekomsten av effektivitetsvinster relativt andra upphandlingsformer.
Kontakt
Robert Sennerdal, pressekreterare, 08 613 46 94