Fördjupad utfallsanalys för mars – lägre räntebetalningar på statsskulden

Nyhet 24 april 2012

Statens nettolånebehov i mars var 1,1 miljarder kronor lägre än vår prognos. Avvikelsen förklaras till största delen av lägre räntebetalningar på statsskulden till följd av realiserade valutakursvinster. Det primära lånebehovet, dvs. nettolånebehovet exklusive räntor, utvecklades däremot i linje med prognosen.

I den fördjupade utfallsanalysen för mars jämför vi utfallet med vår senaste prognos Statsupplåning – prognos och analys 2012:1 som publicerades den 6 mars.  

Skatteinkomsterna var 2,9 miljarder kronor högre än prognosen för mars. Det beror främst på högre inkomster från konsumtionsskatter och högre kompletteringsbetalningar av skatt från hushåll och företag. Skatt på företagsvinster och löneskatter visade förhållandevis små prognosavvikelser.

Det är ännu för tidigt att säga om prognosavvikelsen beror på en starkare konjunkturutveckling. Sannolikt är orsaken att betalningar förskjutits mellan olika månader.

Myndigheternas utbetalningar var högre än prognosen för mars. Det rör sig om mindre differenser för ett antal myndigheter som sammanlagt får effekt på lånebehovet. Detta kan inte tolkas som någon bestående ökning av utbetalningarna grundad på den underliggande konjunkturutvecklingen. Troligen handlar det till stor del om betalningar som förskjutits mellan månader.

Riksgäldens nettoutlåning var i linje med prognosen.

Räntorna på statsskulden var 1,2 miljarder kronor lägre än beräknat för mars. Det beror framför allt på högre realiserade valutakursvinster när vi rullar vår benchmarkportfölj med derivat.

Frågor besvaras av:

Johan Sandberg, 08 613 47 37