Dags för en svensk benchmarkstandard för företagsobligationer

Nyhet 31 januari 2022

För att främja företagens tillgång till marknadsfinansiering och den finansiella stabiliteten i stort behöver företagsobligationsmarknaden bli mer robust. Flera åtgärder krävs för att uppnå detta men ett viktigt steg är att obligationsemissionerna blir större och mer homogena, skriver Erik Thedéen, Stefan Ingves och Hans Lindblad.

Den svenska marknaden för företagsobligationer har vuxit snabbt de senaste åren. Emissionsvolymerna var rekordstora under 2021. Vid slutet av året hade mer än 300 företag utestående företagsobligationer i svenska kronor till ett belopp av ungefär 650 miljarder kronor.   

En väl fungerande marknad för företagsobligationer gynnar såväl näringslivet som investerarna – låntagarna respektive långivarna. Det ökar konkurrensen på finansieringsmarknaden och leder därmed till bättre lånevillkor för företagen, något som gynnar tillväxt och sysselsättning. Det är också bra för den finansiella stabiliteten att inte all lånefinansiering och kreditrisk koncentreras till banksystemet.

Men marknaden för företagsobligationer har flera strukturella svagheter vilket synliggjordes när coronapandemin bröt ut under våren 2020. En svaghet som då blev tydlig är att företagsobligationsfonder har svårt att hantera stora utflöden ur fonderna. Fonderna, som är en stor och viktig aktör på marknaden, behövde sälja obligationer i en marknad som fungerade dåligt, vilket förvärrade situationen ytterligare. Riksbankens köp av företagspapper bidrog till att marknaden förbättrades, men aktörerna kan inte utgå från att Riksbanken, Riksgälden eller staten i övrigt i alla lägen kommer att gripa in för att stabilisera marknaden vid stora utflöden. 

En slutsats av denna erfarenhet är att marknaden behöver ett tillskott av efterfrågan från en bredare och mer diversifierad krets av långsiktiga investerare som försäkringsbolag, tjänstepensionsföretag och pensionsfonder. Det behövs fler aktörer som inte är tvingade att sälja obligationer i stressade lägen, utan som istället vill gå emot strömmen och agera om marknaden hamnar i obalans. 

För att det ska ske behöver marknaden bli mer transparent och likvid. Och här måste de befintliga marknadsdeltagarna ta ansvar och agera. 

De stora företag som lånar på marknaden bör nu ta initiativet genom att i högre grad genomföra sina emissioner mer samlat och med större belopp per lån. Syftet med sådana så kallade benchmarkemissioner är att koncentrera obligationshandeln till ett mindre antal obligationslån och därmed skapa förutsättningar för bättre likviditet i de enskilda lånen. Benchmarkemissioner kan på så sätt sänka företagens finansieringsrisk och på sikt även deras upplåningskostnader. 

Många välfungerande obligationsmarknader har sedan lång tid tillbaka benchmarkstandarder. Flera av de svenska företagen ger redan ut obligationer i benchmarkformat när de lånar utomlands. Riksgälden använder genomgående benchmarkobligationer för sin upplåning och en majoritet av de svenska säkerställda bostadsobligationer som bankerna emitterar är också i benchmarkform. Konceptet är alltså beprövat. 

En benchmarkstandard för företagsobligationer i svenska kronor skulle kunna omfatta följande villkor:

• Minst 1 miljard kronor i initialt emitterat belopp per lån. 

• Minst två banker som arrangörer för att nå en bredare investerarbas.

• Emissioner genom så kallade syndikerade publika transaktioner enligt Euro-bondmarknadens standard.

Syftet med benchmarkstandarden är att obligationerna ska bli mer likvida. Här kan det uppstå en positiv växelverkan. Efterfrågan på benchmarkobligationer ökar från exempelvis företagsobligationsfonder som behöver bättre likviditet i sina innehav för att kunna möta eventuella utflöden. Det kan samtidigt leda till att sådana obligationer värderas högre och får en lägre ränta eftersom de har lägre likviditetsrisk. Då kan den bättre likviditeten även attrahera mer placeringar från långsiktiga investerare, vilket ger företagen en tryggare finansieringsbas och gör marknaden mer robust även i kristider. 

En benchmarkstandard är inget universalbotemedel som åtgärdar obligationsmarknadens alla sårbarheter. Genomlysningen av avslutspriser och handlade volymer kan ytterligare förbättras. Förvaltare av företagsobligationsfonderna måste hantera sin likviditet och sina inlösenvillkor så att fonderna även klarar stressade situationer utan att tvingas sälja stora delar av sina innehav. Men benchmarkemissioner vore en bra början. 

Som chefer för myndigheter med ansvar för finansiell stabilitet vill vi därför uppmana de större svenska företag som emitterar obligationer i svenska kronor att börja ge ut lån enligt benchmarkstandarden. Vi räknar med att lånearrangörerna, dvs bankerna, samverkar med de företag som vill emittera enligt benchmarkstandarden. Vi ger också vårt stöd till de branschorganisationer som överväger att rekommendera sina medlemsföretag att emittera enligt benchmarkstandarden när så är möjligt och lämpligt utifrån det enskilda företagets förutsättningar. 

Hans Lindblad, Riksgäldsdirektör 

 Stefan Ingves, Riksbankschef 

Erik Thedéen, Generaldirektör för Finansinspektionen 

Läs debattartikeln på DI.se