Debattartikel i DN 17 augusti 2015: "Tydligt amorteringskrav bör införas snarast möjligt"

Publikation 17 augusti 2015

Bostadspriserna och hushållens skulder har ökat i Sverige de senaste 20 åren. Under senare tid har utvecklingen tagit ny fart och under de senaste tolv månaderna har priset på bostadsrätter ökat med 20 procent och priset på villor med 13 procent. Ökningen är inte bara ett storstadsfenomen utan gäller även flera tätorter ute i landet. Bostadspriserna stiger samtidigt som hushållens skuldsättning ökar. Det senaste året har hushållens skulder ökat med 7 procent, vilket är betydligt mer än deras inkomster. Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden ser med oro på denna utveckling. Oron delas av internationella bedömare, såsom IMF, OECD och EU-kommissionen.

När Finansiella stabilitetsrådet möttes i juni var riskerna kopplade till hushållens skuldsättning en av de huvudsakliga agendapunkterna. Vi tre myndigheter är överens om att ett amorteringskrav, i linje med vad Finansinspektionen föreslagit, bör genomföras snarast då det är en viktig åtgärd för att dämpa riskerna med hushållens skulder. I ljuset av den accelererande skuldsättningen är det därför av vikt att de politiska diskussionerna inte drar ut på tiden och att ett amorteringskrav som ger tydlig effekt kommer på plats. Skulle förslaget vattnas ur vore det olyckligt.

I ett bredare perspektiv finns också ett behov av att klargöra vilka befogenheter Finansinspektionen har som ansvarig makrotillsynsmyndighet. Finansinspektionen har sedan 2014 ett brett uppdrag avseende makrotillsyn och finansiell stabilitet, men som diskussionerna kring amorteringskravet visar finns osäkerhet kring vilka åtgärder som myndigheten kan vidta mot riskerna kopplade till skuldsättningen. Vi ser därför ett behov av att skyndsamt förtydliga Finansinspektionens befogenheter vad gäller makrotillsynen.

För att förstå orsakerna till dagens situation publicerade Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden i somras en gemensam analys av drivkrafterna bakom ökningen av bostadspriser och skulder. Vår analys pekar på fem faktorer som bidragit till att efterfrågan på bostäder vuxit snabbare än utbudet och därmed till att bostadspriserna och hushållens skuldsättning ökat:

1. Lågt bostadsbyggande. Sedan 1990-talskrisen har bostadsbyggandet varit lågt. Ett ineffektivt utnyttjande av bostadsbeståndet har också bidragit till stigande priser och skuldsättning.
2. Skattesystemets utformning. Efterfrågan på bostäder och bolån påverkas av skatter, bland annat genom deras inverkan på den totala boendekostnaden. Slopad fastighets- och förmögenhetsskatt har gjort boendet relativt billigare och har därmed drivit upp priser och belåning.
3. Kreditvillkor för hushåll. Hushållens lånevillkor lättades successivt under 2000-talets inledning, samtidigt som bankerna haft lätt att finansiera sin utlåning. Topplånen minskade eller togs bort och det blev allt mer sällsynt att hushållen amorterade på sina bolån. Under senare år har den här utvecklingen börjat vända, vilket bland annat beror på att Finansinspektionen vidtagit åtgärder i form av ett bolånetak och höjda kapitalkrav, särskilt för utlåning till bostäder.
4. Fallande räntor och stigande inkomster. En central drivkraft bakom den ökande bostadsefterfrågan är att räntorna har fallit trendmässigt de senaste decennierna samtidigt som inkomsterna och sysselsättningen ökat. Räntenedgången är framför allt ett internationellt fenomen och har de senaste åren förstärkts av det svaga konjunkturläge och den låga inflation som följt i efterdyningarna av den globala finanskrisen.
5. Ökat bostadsägande. Demografiska faktorer har också bidragit till att fler behöver bolån. Till exempel har intresset för att flytta till storstäderna ökat och befolkningen vuxit, och utöver det har andelen ensamhushåll ökat, vilket skapat en ökad efterfrågan på bostäder. Samtidigt beror ungefär en fjärdedel av skuldökningen de senaste två decennierna på att fler äger sin bostad och färre hyr, vilket i sig inte innebär några förhöjda risker.

Sammanfattningsvis har bostadsmarknaden och skuldsättningen under de senaste 20 åren påverkats av en serie strukturella, makroekonomiska och finansiella faktorer som ökat efterfrågan på bostäder och bolån. Samtidigt har bostadsproduktionen på många håll inte hållit jämna steg och det befintliga beståndet har utnyttjats ineffektivt. Under perioden som hushållens skulder vuxit har visserligen deras tillgångar också ökat i värde och de överskrider i dagsläget skulderna. Trots detta finns risker: Snabbt ökande skuldsättning och stigande fastighetspriser har ofta föregått finansiella kriser eller långa perioder med svag ekonomisk utveckling. Det orsakar i sin tur stora kostnader för samhällsekonomin i form av utebliven välfärd, stigande sociala kostnader och en arbetslöshet som biter sig fast på höga nivåer.

Man kan ha olika uppfattningar om hur stora riskerna med skulduppbyggnaden är, men att trenden är oroande är vi eniga om. Vår gemensamma målsättning är att Sverige ska ha ett stabilt finansiellt system som bidrar till en god ekonomisk utveckling. Att hantera de spänningar och risker för enskilda hushåll, finanssektor och samhällsekonomi som följer av utvecklingen på bostadsmarknaden och en hög skuldsättning är en stor utmaning. Det räcker inte med enbart en tydlig och fungerande makrotillsyn och åtgärder inom detta område. För att komma till rätta med dagens situation bedömer vi att det behövs väl avvägda grepp som spänner över flera politikområden.

Stefan Ingves, Riksbankschef
Hans Lindblad, Riksgäldsdirektör
Martin Noréus, vikarierande generaldirektör för Finansinspektionen

DN Debatt: ”Tydligt amorteringskrav bör införas snarast möjligt”