Beslut om resolutionsplaner för 2026

Pressmeddelande 19 december 2025

Effektiv krishantering av banker förutsätter god planering. Riksgälden har fattat årets beslut om resolutionsplaner för åtta systemviktiga banker, inklusive uppdaterade krav på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL).

Riksgälden hanterar systemviktiga banker och vissa andra institut som har fallerat eller riskerar att fallera genom ett särskilt förfarande benämnt resolution. Resolution syftar till att dels bevara funktioner som är viktiga för det finansiella systemet och den reala ekonomin, dels minska negativa spridningsrisker så att den finansiella stabiliteten kan upprätthållas.

För att kunna genomföra resolution på ett effektivt sätt, beslutar Riksgälden om specifika krav på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) för de åtta systemviktiga bankerna. MREL syftar till att bankernas aktie- och fordringsägare – inte skattebetalarna – ska säkerställa att banken har tillräckliga finansiella resurser för att leva vidare.

För att fullt ut utvärdera bankernas kapacitet och förmåga att stödja en resolution behöver vi övergå till att testa specifika delar av bankernas resolutionsbarhet.

Under 2025 har Riksgälden bedömt om de systemviktiga bankerna har kapacitet och förmåga att stödja en resolution. Bedömningarna har baserats på bankernas egna utvärderingar av sin kapacitet. Bankerna ska genomföra dessa självutvärderingar enligt Europeiska bankmyndighetens (Eba) riktlinjer för resolutionsbarhet.

Under kommande år kommer Riksgälden att övergå till att börja testa bankernas operationella förmågor utifrån Ebas riktlinjer. Testerna kan till exempel omfatta förmågan att tillhandahålla information som möjliggör en värdering av banken, att banken har en ändamålsenlig kommunikationsplan eller att de tjänster som behövs för bankens verksamhet fortsatt fungerar i resolution.

– De systemviktiga bankernas arbete med att bli resolutionsbara är fortsatt ett fokusområde för Riksgälden. Vi ser att arbetet går framåt, men fler åtgärder behövs. För att fullt ut utvärdera bankernas kapacitet och förmåga att stödja en resolution behöver vi övergå till att testa specifika delar av bankernas resolutionsbarhet, säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm.

Bankerna ska leva upp till Ebas riktlinjer

Ebas riktlinjer för förbättring av möjlighet till resolution för institut och resolutionsmyndigheter (EBA/GL/2022/01) trädde i kraft den 1 januari 2024. Dessa riktlinjer är en central beståndsdel i Riksgäldens bedömning av bankernas så kallade resolutionsbarhet. Bristande efterlevnad av riktlinjerna kan vara grund för Riksgälden att bedöma att det finns väsentliga hinder mot resolution.

Under 2025 har Riksgälden fortsatt att utvärdera hur bankerna lever upp till dessa riktlinjer. Vi har inte identifierat några väsentliga hinder mot resolution, men däremot ett antal områden där det behövs fler åtgärder för att stärka resolutionsbarheten.