Publikationer

Här hittar du alla våra publikationer och rapporter, bland annat vår månadsvisa rapport om statsskuldens utveckling.

Söker du en viss rapport eller en publikation inom ett särskilt ämne?
Under Verksamhetsområde kan du filtrera din sökning.

Policy för intern styrning och kontroll

Publikation 2 januari 2026 Rapport – Övriga

Arbetet ska säkerställa att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör sina uppgifter, uppnår sina mål och följer gällande rätt, förordningar och övriga krav. I policyn beskrivs de delar som ligger till grund för Riksgäldens process för intern styrning och kontroll. Policyn ses över och beslutas årligen för att säkerställa att den hålls aktuell och relevant för verksamheten.

Policy för intern styrning och kontroll

Finanspolicy

Publikation 2 januari 2026 Rapport – Övriga

I policyn fastställs vissa riskrelaterade principer för Riksgäldens olika verksamheter. Här anges även vissa ramar för hantering av risker som uppkommer i verksamheten. Policyn ses över och beslutas årligen för att säkerställa att den hålls aktuell och relevant för verksamheten.

Finanspolicy

Riskpolicy

Publikation 2 januari 2026 Rapport – Övriga

Riskpolicyn ger en samlad bild av riskerna i Riksgäldens verksamhet, anger principerna för riskhantering, fastställer myndighetens riskaptit och riskrapportering. Policyn ses över och beslutas årligen för att säkerställa att den hålls aktuell och relevant för verksamheten.

Riskpolicy

Fokusrapport: Syften med avgiften till insättningsgarantin

Publikation 19 december 2025 Insättningsgarantin, Fokusrapport, Finansiell stabilitet

Insättningsgarantisystemet är en central del av det finansiella skyddsnätet. För att säkerställa att systemet är långsiktigt självbärande utan stöd från statens finanser, finansieras det genom avgifter som tas ut av de institut som omfattas av garantin.

Den här fokusrapporten belyser vilka syften som ligger bakom avgiften till insättningsgarantin och vilka avvägningar mellan dessa syften som behöver göras och hur detta påverkar avgiftens utformning.

Det huvudsakliga syftet med avgiften är att finansiera insättningsgarantisystemet över tid. Syftet med att riskdifferentiera avgifterna är att avgifterna ska spegla de enskilda institutens riskprofil så att det totala avgiftsuttaget blir rättvist fördelat mellan instituten och ökar institutens incitament att undvika högt risktagande.

En riskdifferentierad avgift är i sig inte tillräcklig för att skapa ett stabilt banksystem. Vilken betydelse riskdifferentieringen har för den finansiella stabiliteten samspelar med effektiviteten i övriga delar av den finansiella regleringen, så som kapitaltäckningskrav, tillsyn och resolution. Avgiftens utformning är därmed ett uttryck för en bredare avvägning mellan risk, ansvar och stabilitet i det institutionella sammanhang där den verkar.

Författare till ”Syften med avgiften till insättningsgarantin” är Jenny Dickson.

Läs Fokusrapport nr 3 2025

 

Fokusrapport: Risken för oro på statspappersmarknaderna i USA och euroområdet

Publikation 6 november 2025 Fokusrapport, Finansiell stabilitet

Den stora offentliga skuldbördan i USA och i flertalet länder i euroområdet i kombination med ett högre ränteläge utgör en risk för den ekonomiska utvecklingen och de finansiella marknaderna. Långsiktigt ohållbara statsfinanser kan leda till oro med snabbt stigande räntor på dessa länders statspappersmarknader, med potentiella spridningseffekter i det globala finansiella systemet.

Långsiktigt ohållbara statsfinanser är inte bara en risk i sig utan ökar också sårbarheten för effekter av att andra typer av risker realiseras. Det finns ett antal riskfaktorer som på olika sätt ökar sannolikheten för oro på statspappersmarknaderna i USA och euroområdet.

Samtidigt har både den amerikanska centralbanken Federal Reserve och Europeiska centralbanken flera verktyg som kan användas för att motverka störningar på statspappersmarknaderna.

Författare till ”Risken för oro på statspappersmarknaderna i USA och euroområdet” är Carl Oreland.

Läs Fokusrapport nr 2 2025

Riksgäldskommentar: Utvärdering av bytet till enhetsprisauktioner för realobligationer

Publikation 21 oktober 2025 Statens upplåning, Riksgäldskommentar

Riksgälden ändrade i början av 2025 sättet att emittera realobligationer, från flerprisauktion till enhetsprisauktion. Motiven till bytet beskrevs i Riksgäldskommentar nummer 4 2024, ”Val av auktionsform påverkas av hur väl marknaden fungerar”.

Att Riksbanken samtidigt fortsatt att sälja realobligationer i flerprisauktioner har gett en unik möjlighet att utvärdera bytet av auktionsform. Resultaten som presenteras i denna Riksgäldskommentar indikerar att bytet bidragit till en lägre emissionsränta för realobligationer.

Författare till ”Utvärdering av bytet till enhetsprisauktioner för realobligationer” är Erik von Schedvin och Daniel Wayland.

Läs Riksgäldskommentar nr 2 2025

Fokusrapport: Ramverk för att analysera statsskuldens kostnad och risk

Publikation 22 september 2025 Statens upplåning, Fokusrapport, Statsskulden

I rapporten används en modell för att simulera framtida räntor och inflation med slutet av 2024 som utgångspunkt. Utifrån dessa simuleringarna beräknas kostnad och risk för olika skuldportföljer. 

Resultaten, baserat på befintliga data, bekräftar den kända slutsatsen att portföljer med längre löptider innebär högre förväntade kostnader men också lägre risk. Analysen visar även att realobligationer innebär både högre kostnader och högre risk än nominella obligationer.

Författare till ”Ramverk för att analysera statsskuldens kostnad och risk” är Petter Dahlström och Dong Zhang.

Läs Fokusrapport nummer 1 2025

...