På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Årets beslut om resolutionsplaner
Pressmeddelande 20 december 2024
Effektiv krishantering av banker och andra institut förutsätter god planering. Resolutionsdelegationen har fattat årets beslut om resolutionsplaner för de åtta systemviktiga bankerna, inklusive uppdaterade krav på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL).
Riksgälden hanterar systemviktiga banker som har fallerat eller riskerar att fallera genom resolution. Banker som bedöms som systemviktiga riskerar att ge omfattande konsekvenser för det finansiella systemet om de i stället skulle försättas i konkurs. För att kunna genomföra resolution beslutar Riksgälden om så kallade MREL-krav. MREL syftar till att bankernas aktie- och fordringsägare – inte skattebetalare – ska bära kostnaderna för krishanteringen.
Bankerna har utvecklat flera delar i sitt arbete men det finns också områden där vi har identifierat behov av ytterligare åtgärder
Sedan den 1 januari 2024 behöver de systemviktiga bankerna även efterleva Europeiska bankmyndighetens (Eba) riktlinjer för resolutionsbarhet. Dessa riktlinjer syftar också till att stärka Riksgäldens möjlighet att genomföra resolution.
– Riksgälden fortsätter att arbeta aktivt för att stärka förmågan att kunna hantera banker i kris genom resolution. En del av arbetet är att utvärdera bankernas interna kapacitet och förmågor. Bankerna har utvecklat flera delar i sitt arbete men det finns också områden där vi har identifierat behov av ytterligare åtgärder, säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm.
Riksgälden bedömer att åtta banker är systemviktiga.
| Bank | Totalt riskvägt krav1 | Totalt icke riskvägt krav2 |
|---|---|---|
| Handelsbanken | 26,83 | 6,00 |
| SEB | 27,52 | 6,00 |
| Swedbank | 28,65 | 6,00 |
| Landshypotek | 22,30 | 6,00 |
| Länsförsäkringar | 22,70 | 6,00 |
| SBAB | 22,24 | 6,00 |
| Skandiabanken | 21,66 | 6,00 |
| Sparbanken Skåne | 22,11 | 6,00 |
| 1Andel av REA. | ||
| 2Andel av LRE. | ||
| Anm. För mer information om hur MREL-kraven är beräknade, se beslutspromemorian Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) samt MREL-policyn. Se tabell för samtliga MREL-krav för de svenska systemviktiga bankerna. |
||
Bankerna ska leva upp till Ebas riktlinjer
Ebas riktlinjer för förbättring av möjlighet till resolution för institut och resolutionsmyndigheter (EBA/GL/2022/01) trädde i kraft den 1 januari 2024. Dessa riktlinjer är en central beståndsdel i Riksgäldens bedömning av bankernas så kallade resolutionsbarhet. Bristande efterlevnad av riktlinjerna kan vara grund för Riksgälden att bedöma att det finns väsentliga hinder mot resolution.
Under 2024 har Riksgälden för första gången utvärderat hur bankerna lever upp till riktlinjerna efter att de börjat gälla. Riksgälden har inte identifierat några väsentliga hinder mot resolution. Däremot har myndigheten identifierat ett antal områden där åtgärder behöver vidtas för att stärka resolutionsbarheten.
Läs mer om resolutionsdelegationen.
De flesta banker bedöms inte vara systemviktiga
Banker som bedöms vara systemviktiga riskerar att ge omfattande konsekvenser för det finansiella systemet om de fallerar. Merparten av de banker som omfattas av resolutionsplaneringen bedöms inte kunna ge upphov till en sådan störning. Riksgälden planerar därmed att de kan avvecklas genom konkurs eller likvidation.
Vart tredje år beslutar Riksgälden om uppdaterade resolutionsplaner för dessa banker (även värdepappersbolag ingår i denna grupp). De här resolutionsplanerna är förenklade och bankerna är inte föremål för några MREL-krav.
Insättningsgarantin gäller alltid
Oavsett hur en bank hanteras i kris gäller insättningsgarantin. Det innebär att Riksgälden betalar ut ersättning upp till ett visst belopp till privatpersoner, företag och andra juridiska personer om en bank skulle gå i konkurs.
Presskontakt
Riksgäldens verksamhet ska präglas av en öppenhet gentemot allmänheten och media. Rätten till insyn i myndigheters verksamhet är en grundsten i den svenska demokratin.
Vår pressfunktion hjälper dig att komma i kontakt med rätt person så att du snabbt och enkelt får svar på dina frågor. Pressfunktionen kan också förse dig med material, besvara övergripande frågor om vår verksamhet och kommande publiceringar.
Mats Lilja, pressansvarig
Presstelefon (bevakas kontorstid): 08-613 47 01, mobil 0721-561 527
E-post: Mats Lilja