Betalningstjänster

Ramavtalet började gälla den 1 augusti 2022 och hade från början en löptid på fyra år, med option på två års förlängning. Riksgälden utnyttjade det första optionsåret i juni 2025 och förlängde avtalet till och med den 31 juli 2027. Som längst löper avtalet till och med den sista juli 2028, i fall Riksgälden beslutar att utnyttja även det andra optionsåret.

Gemensamt ramavtal för alla statliga myndigheter

Genom att avropa ramavtalet köper myndigheterna betalningstjänster med tillhörande infrastruktur från bankerna. Det gäller till exempel betalning av löner, hyror och leverantörsbetalningar, men också samhällsbetalningar som pensionsbetalningar, barnbidrag och skatt. Riksgäldens ramavtal ska användas av statliga myndigheter och får även användas av affärsverk och vissa statliga bolag. Centralt upphandlade tjänster blir mer kostnadseffektivt för staten än att respektive myndighet köper tjänsterna separat från bankerna.

Tjänstepaket, förnyad konkurrensutsättning och valutabank

De flesta myndigheter tillhör tjänstepaketet. Det innebär att de har Danske Bank för samtliga betalningstjänster både i svenska kronor och utländsk valuta.

Myndigheter med större betalningsvolymer i svenska kronor måste genomföra förnyad konkurrensutsättning. De kan då ha avtal med Swedbank, Danske Bank eller båda bankerna, beroende på val av paketering och utfallet av konkurrensutsättningen.

Utpekade myndigheter med större betalningsvolymer i utländsk valuta ska avropa valutabanken i Danske Bank för sin valutabetalningar.