På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Avgifter till insättningsgarantin
För att beräkna avgifterna till insättningsgarantin samlar Riksgälden årligen in uppgifter om varje instituts totala garanterade insättningar och värden på ett antal olika riskindikatorer.
Institutens sammanlagda avgifter till insättningsgarantin för ett år ska motsvara 0,10 procent av de garanterade insättningarna vid utgången av föregående år.
De totala avgifterna för 2025 var cirka 2,5 miljarder kronor.
Rapportering 2026
Inrapportering av uppgifter för avgiftsskyldiga institut sker via Finansinspektionens rapporteringssystem Fidac. De uppgifter som avgiftsskyldiga institut ska rapportera in via Finansinspektionen för att Riksgälden ska kunna fastställa avgiften framgår i dokumentet Upplysningar till uppgiftsblanketten. Uppgifterna ska vara granskade av institutets externa revisor.
Upplysningar till uppgiftsblanketten
Den digitala blanketten, i förekommande fall revisorsyttrande samt andra relevanta underlag (se separat bilaga nedan) ska rapporteras in via Finansinspektionens rapporteringssystem Fidac senast den 1 juli varje år.
Bilaga för inrapportering till insättningsgarantiavgiften
För att rapportera in uppgifter loggar rapportören in i Rapporteringsportalen på Finansinspektionens webbplats.
Inrapportering i Fidac kan göras från den 10 februari till och med den 1 juli 2026.
Finansinspektionens rapporteringsportal
Så beräknas avgiften
Institutens avgifter till insättningsgarantin beräknas utifrån ett antal riskindikatorer och institutens garanterade insättningar per den 31 december närmast föregående år. Institutens avgift påverkas också av att det totala avgiftsuttaget ska uppgå till 0,1 procent av totala garanterade insättningar.
Utifrån riskindikatorerna beräknas en riskpoäng för varje institut. Utifrån riskpoäng delas sedan instituten upp i olika riskklasser. Institutets riskklass och storlek på garanterade insättningar avgör sedan vilken avgift som institutet får betala.
För att det totala avgiftsuttaget ska uppgå till 0,1 procent av totala garanterade insättningar används en justeringskoefficient. Uppgår exempelvis 0,1 procent av totala garanterade insättningar till 1 500 miljoner kronor och beräknade totala avgifter innan justeringsfaktor till 1 470 miljoner kronor kommer varje instituts beräknade avgift att justeras upp med justeringsfaktorn 1,02 (1 500/1 470 = 1,02).
Dessa riskkategorier och riskindikatorer samt respektive viktning beaktas i avgiftsmodellen:
| Riskkategorier och riskindikatorer | Vikt |
|---|---|
| Kapital | 20% |
| Bruttosoliditet | 10% |
| Kärnprimärkapitalkvot | 10% |
| Likviditet och finansiering | 15% |
| Likviditetstäckningsgrad (LCR) | 5% |
| Stabil nettofinansieringskvot (NFSR) | 10% |
| Tillgångskvalitet | 12,5% |
| Andel nödlidande lån | 12,5% |
| Affärsmodell och styrning | 15% |
| Totalt riskvägt exponeringsbelopp/totala tillgångar | 5% |
| Avkastning på totalt kapital | 10% |
| Potentiella förluster för insättningsgarantisystemet | 37,5% |
| Systemviktigt institut | 15% |
| Ej intecknade tillgångar/garanterade insättningar | 22,5% |
| Summa | 100% |
Nuvarande avgiftsmodell
Den nuvarande avgiftsmodellen infördes den 1 januari 2025. EU:s insättningsgarantidirektiv ligger till grund och varje medlemsland kan utifrån direktivet utforma en metod för att beräkna avgiften.
När Riksgälden utformat avgiftsmodellen har hänsyn tagits till de riktlinjer som Europeiska bankmyndigheten (Eba) har utfärdat.